Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Sinnesanalogier hos Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
SINNESANALOGIER HOS ALMQVIST.
55
att när jag hör Helena, breder sig något ljusgult öfver hela
min inre verld? Du tror väl att jag icke är rätt slug; hvad
jag har sagt dig om min känsla i dessa fall, är emellertid
alldeles sant, och jag roar mig mycket med att måla taflor,
öfver hvilka jag låter en viss färg gifva hufvudskenet, allt
efter motivet som framställes."
Märk nu, att det är till Frans, som Julianus säger
detta. Huruvida samtalet mellan Julianus och Frans skedde
före eller efter det samtal mellan Frans och Henrik om herr
"Hugos Songes, som jag ofvan upprepat, det är omöjligt
att afgöra, då de förekomma i skilda afFattningar af
Jaktslottets årsböcker. Frans och Henriks yttranden äro
emellertid tryckta 1849, och Julianus ord ha årtalet 1833 Det
ligger således sexton år emellan dem. Någon orsak för
Almqvist att återupprepa samma mening som han en gång
förut uttalat, kan jag inte finna, och Frans ord bära i inget
afseende spår af att återgå på Julianus äldre yttrande.
!Frans har synbarligen inget minne af att Julianus en gång
yttrat till honom väsentligen detsamma, som han säger till
Henrik. Och äfven om man ville tro på, att det endast är
Julianus tidigare framställning som går igen i Frans och
1 Här må p&pekas i förbigående att en stiliakttagelse" i prof.
Lysanders lefnadsteckning af Almqvist näppeligen kan vara sann,
åtminstone i hela sin omfattning. Han talar om "Almqvists bruk
af onaturligt pikanta tilläggsord och sällsamt koketterande talesätt"
(jfr äfven s. a. s. 211), Detta är efterbildning af Heines uReisebilderu,
påstår L. Hvad särskildt färg-tilläggsorden angår, så synes man mig
ej kunna tänka sig någon påverkan af Heine. Eedan "Amorina"
visar nämligen, att detta är en egendomlighet hos Almqvist själf,
liksom för öfrigt hela stilen där på sätt och vis kan anses vara
den färdigbildade Almqvistska och andras påverkningar sedan af
ytterst ringa inflytande. I arbetena 1838 och 1849 är ju
påverkan från Heine till tiden möjlig, men på grund af inre skäl —
enheten, den inbördes öfverensstämmelsen mellan uttryck i olika
arbeten och prägeln af full själf egendomlighet — synes mig en dylik
påverkan osannolik åtminstone för så vidt det gäller sinnesanalogier
och öfver hufvud taget åskådliggörande af sinnesintryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
