Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Sinnesanalogier hos Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SINNESANALOGIER HOS ALMQVIST.
B59
från associationer? Ä ena sidan når Almqvists färguppfattning
naturligtvis opp i fantasiens värld och å andra sidan är den
bunden vid tillfälligheter, soto händt. Men emellan dessa
poler ligger det ett vidsträckt land, som jag närmast vill
tro hör hvarken hit eller dit. Flournoy är för sin del böjd
föir meningen, att en likhet i känsloton verkligen binder hop
de sinnesintryck som fotistiskt uppfattas som samhöriga.
När vi uppfatta ojämförliga sinnesintryck som likartade,
är det enligt Hans Larssons mening (?oesiens logik s. 111)
-därför att det kvantitativa, rytmen verkligen bjuder
likheter. Kanske är detta en lösning af frågan. Kanske skall
en annan förklaring visa sig riktigare. Lika gammal som
uppfattningen af det likartade i syn- och hörselintryck är ju
tvisten om förklaringen häraf. Goethe anför i sin [-"Farben-]ehre"-] {+"Farben-
]ehre"+} bland annat att en fysiker, Johann Leonhard
Hoffman, 1786 i ett arbete sökt genomföra en sträng parallelism
mellan färger och toner. Ljus motsvarade ljud, menade
Hoffman, och färg ton, klarhet tonhöjd, indigo violoncell, gult
klarinett, purpur valthorn, violett fagott o. s; v. Hoffman har
tydligen varit en fotistiskt mycket utvecklad person. Goethe
slutar sin sammanfattning af Hoffmans bok med
anmärkningen, att en dylik, redan af Aristoteles antydd parallelism
är omöjlig att nå och förklara "auf dem empirischen Wege".
Och likväl torde Hoffmann — bortsedt från sammanställandet
och förallmänligandet af hans förnimmelser — varit nog så
empirisk 1.
Allena står ej hos Almqvist det hittills omnämda
slaget af synästesier, fotismerna. Tvärtom är han i hög grad
synästetiker och ett sinnesintryck motsvarar oftast ojämförliga
— — %
1 Först efter fullbordandet af denna uppsats läste jag
Bleuler-Lehmanns arbete. Jag fann där samma uppfattning som jag här
uttalat om Hoffman. De ha gjort försök att finna beläggställen
i vitterheten för förekomsten af dubbelförnimmelser, men med en
ytterligt ringa framgång. En s&dan rikedom på exempel som hos
Almqvist tycks därför vara en sällsynthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
