- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
78

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Sinnesanalogier hos Almqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78~ RUBEN G:SON BERG.

och klara ljus". I alla dessa bilder från dagerns och
dunklets område finnes inget ovanligt. Och näppeligen heller i
att morgonrodnaden kallas "ett lent ljus" (Amorinä 220) och
att samma ord, len, äfven nyttjas öm solstrålarna i
solnedgången (Gianera 252).

Något litet brukar Almqvist också värme och köld för
att ånge känslor; "fordna dagars varmt underbara tid" säger
Ramido Marinesco, och motsatt heter det i Drottningens
juvelsmycke: "en samlad snö af känslor från både Förr och
Nu uppfyllde hennes bröst".

För hörselförnimmelser var Almqvist i hög grad känslig.
Redan Lysander har framhållit — och naturligtvis förlöjligat
— den almqvistska egendomligheten, att fantasien
påverkades af ljud, framförallt namn. Klangen af utländska
ortnamn ägdè ën hemlighetsfull makt att hos honom "väcka
lefvande sensationer öm de särskilda folk". I
"Människosläktets saga" hëter det (s. 96): "Ett antal geografiska namn
hafva ej sällan sitt intresse att höra blott för deras ljuds
skull, och f<}r att i vårt inre gehör förnimma det slags
tonart, som hemlighetsfullt hvilar öfver land och folk. . Denna
anmärkning har en viss vigt, så fort det är frågan om, ätt
icke fatta jordens och menniskosläktets tillstånd med
begreppet och tanken allenast, utan känna dem till deras inre
och högre betydelse, hvilket vi ej förmå uta,ft genom det
underbara i oss sjelfva. Vägen till detta underbara är ett
musikaliskt sinne." Detta skulle mycket väl kunna vara
taladt af lady Sofia i "Hermitàget" eller Frans Löwenstjerna.
Det ingick ju i Almqvists suggestiva medel som författare
att verka genom parallelismer och tavtologiska uttryck,
hvarvid i synnerhet namnen fingo tjänstgöra. Äfven dénna
egenskap öfverför han gärna till de personer han skildrar. Eh
hel scen i "Amorina" är ju fylld af "Vilhelms försök att
uppfinna ett tillfredsställande poetiskt namn åt dën älskade —
för öfrigt ett nyromantiskt drag.: Och den hederlige GrÖran
Edeling i "Tre Fruar i Småland" är så förtjust i de össi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free