125 (Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Silfverbrand, Susy. Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIG OCH SIN I NYSVENSKAN. 125

ett predikat och drager objektet eller adverbialet mot ett
subjektsförhållande. Därmed följer, att reflexiverna ogeneradt
kunna uppträda med hänsyftning på objektet. Verb som
föranleda en dylik konstruktion äro sådana som "förbjuda",
"tillhålla", "befalla", "mana", "förmå", "bedja", "öfvertala",
"anropa", "kalla", "råda". Tör att pröfva riktigheten i
användningen af reflexivpronomina vid dessa verb brukar man
förvandla inf. och dess best. till en sats. Det forna objektet
eller adverbialet blir här subjekt.

"Teodoros uppmanade Krysanteus att med Hermione
följa honom" heter det alldeles riktigt i "Den siste
atenaren" (II, 260), men på ett annat ställe säges oegentligt, att
Eusebia förmådde Clemens "att taga plats i soffan vid sin
sida" (Den siste atenaren, II, 125). Sådana felaktigheter
som i dessa exempel äro emellertid rätt sällsynta hos goda
författare.

* *

B. Frågan om reflexivpronomina har hittills varit af
den arten att den kunnat granskas med samtidig hänsyn
till det personliga och det possessiva pronomen. Då vi nu
öfvergå till de mera komplicerade fallen, måste vi
skärskåda hvarje ord för sig.

Af vissa skäl, hvilkas berättigande säkerligen torde
framgå under ämnets behandling, göra vi då början med det
possessiva reflexivpronomen, sin.

Ett af de märkligaste kapitlen i fråga om detta ord är
onekligen dess användning tillsammans med ett
prepositions-attribut hvars hufvudord kan tänkas i ägareförhållande till
preposiHonsattributet. Vid första påseendet tyckes en
ohjälplig villervalla i bruket af pronomen råda i dylika fall. Hos
författare från de .mest skilda tider och at’ högst olika rang
möta vi en sällspord enhet i skenbar regellöshet. Vi finna
areflexiva pronomen vid attribut till subjekt och i ännu flere
fall reflexiva pronomen där hvarest oreflexiva lagenligt skulle

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sprkstil/1901/0129.html

		Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 / 125 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|