Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Silfverbrand, Susy. Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIG OCH SIN I NYSVENSKAN.
129
att föra tanken på objektet. En sådan användning af det
refl. poss. pronomen är mycket vanlig och måste åtminstone
tolereras. Men nekas kan ej, att i dylika fall en
missupp-fattning kan bli möjlig. Det är därför rådligt att antingen
genom komma betona, att man vill begagna satsförkortning,
eller, och detta är ännu bättre, att välja ett annat
uttryckssätt.
Som ofvan blifvit sagdt, leder i vissa fall reflexiv
possessiv vid ett prep.-attr. tanken på dettas hufvudord. Men så är
ej alltid förhållandet. Uttryck sådana som "Han sjunger
hjältens strider mot sitt öde" (Rydberg, Dikter, I, 134),
"Är detta faderns ord till sina söner?" (Stagnelius, 316)
och "Hon är ett ur jorden uppståndet vittne om Neros
kamp med sina samvetskval" (Rom. kejs., 113) bevisa lätt,
att hufvudordets genitivattribut kan afses. Detta äger rum,
då sin står tillsammans med sådana prepositioner som "åt",
ufor", "till", "från", "af", "mot" samt "med", då detta har
betydelsen mot.
Om Anna Maria Lenngren säger Franzén, som, inom
parentes sagdt, i sitt minnestal öfver henne rent af briljerar
med intressanta "sin-konstruktioner", att "döden afbröt
hennes hopp att lämna efter sig ett arf af sitt vett eller sina
dygder åt ett särskildt föremål för sin ömhet" (Ekerm., 248),
och på ett annat ställe i samma tal förtjuses han af "hennes
egna sätt att kasta sin hvardagsslöja" (Ekerm.. 237). Hos
Rydberg läses följande: "Den tillfrågade . . . svarade blott med
ett stånkande ljud, som uttryckte . . . hans otålighet att störas
i den fulla, odelade njutningen af sin kroppsliga tillvaro" (Den
siste aten., I, 89). Nästan på samma sätt formas meningen
"Detta tillintetgjorde hans hopp (om) att få återvända till sitt
fädernesland". I alla dessa exempel åsyftas gen.-attr. till
konstruktionens hufvudord. Men reflexivpronomen har tagit plats i
en mera komplicerad sammanställning. I två fall bestämmer
det ett objekt eller adverbial till hufvudordets infinitiv- eller
prepositionsattribut och i de andra ett prepositionsattribut till
Språk och stil. I. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
