- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
135

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Silfverbrand, Susy. Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81G OCH 8IN I NYSVENSKAN.

135

nöjdhet (Tegnér, II, 7). I den trånga, föraktade buren har
jag en höna med fem små ungar omkring sig (Runeberg,

n, 77).

B. Sig syftar på predikatets objekt:

1. Då det är prepositionsadverbial till ett predikat med
betydelsen "öfverlämna". Ex. it sig, sin egen adel, sitt
eget val af ärans banor ville min ädle son jag öfverlåta
(Runeberg, II, 120).

2. Då det är prepositionsadverbial till ett objektivt
predikativ. Ex. Det armod och det betryck i hvilket han
lefver har gjort honom inom sig sluten (Runeberg, II, 435).

C. Sig syftar på genitivattributet till hufvudordet i den
konstruktion till hvilken det närmast hör:

1. Då det är objekt till hufvudordets infinitiv- eller
prepositionsattribut. Ex. Hans aldrig tämda åtrå att rusa
sig af folkets bifall på teatern och arenan (blir)
oemotståndlig och omättlig (Rydberg, Rom. kejs., 116).

2. Då det är prepositionsadverbial till hufvudordets
infinitiv- eller prepositionsattribut. Ex. Döden afbröt
hennes hopp att lämna efter sig ett arf af sitt vett och sina
dygder åt ett särskildt föremål för sin moderliga ömhet
(Franzén, Ekerm., 248).

Anm. Om hufvudordet i liknande fall ej har
genitivattribut, syftar sin på ett adverbial till predikatet eller på
ett ej i satsen nämndt ord. Ex. Hon kunde ej tilltro en
varelse^ af sitt kön tillräckligt mod att frivilligt störta sig
i det dystra Hades (Rydberg, Den siste aten., II, 212).
Huru som helst kan han ej vara något att gifta sig med

(Lagerlöf, En herrgårdssägen, 157).

* *

*



Citerade arbeten.

Um Sfcyrilsi Kununga ok Höf|ringa, utg. af Robert Gete.
Noreen och Meyer, Valda st. af sv. förf. 1526—1782, 1893.
1695 års psalmbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free