Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Grip, Elias. Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 ELIAS GRIP.
flicka, -koja, dels i inljud i kunne 2 ggr, kunde 1 gg, unnantar,
unnersöker, men däremot under, inunder; b) dn > rørø i
Ztfärø-ningar klädningar; c) tfs > ss lessen ledsen, less leds, lessamt
ledsamt.
2) d har fallit:
a) intervokaliskt i breare bredare, goa goda, såen, såent
sådan(t), tien 3 ggr, tiden 2 ggr med sammansättningar
mål-tien, måltin 1 gg, arbetstiden 1 gg; &) interkonsonantiskt i
förbindelsen røefø i blanning blandning, Visittimman, s. 53.
Eör öfrigt har d i inljud fallit blott framför l i beskelig
beskedlig. I kompositionsfogen har d fallit i: gubevars, rålÖs,
däremot nödsaka nödsakad.
3) i slutljud har d ofta fallit a) efter starktonig vokal,
t. ex. af ske afsked, bla blad, hu bud, fre fred, gla glad, go god,
Gu i uttrycket "Gu ske lof", mä med, t. ex. "hämta ma säj",
nå nåd i titeln Hennes nå 10 ggr, (Hennes nåd 24 ggr),
Hans nå, Ers nå 1 gg (Hans nåd 5 ggr, däraf 4 ggr i Sans
Mesures repliker). I sin egentliga betydelse förekommer
ordet en gång, då med bibehållet d "tjena Kungen å vinna
hans nåd") rå råd i sammansättningarna kan slira, riksrå; sto
stod, ti tid, t. ex. "hennes vanliga ti", "att inte rå om min ti";
b) efter svagtonig och obetonad vokal: i de apokoperade
imperfektformerna af första konjug., t. ex. hämta hämtade;
i pårte. pret. 8 ggr. Fallen äro följande: "dä måtte vara
rolit å vara så där älska", "ja ä nödsaka flytta in", "Nu ä
min exil sluta", "så du, hur hon va utspöka", "Garderåben ä
snart inpacka", "ja ha vari plåga", "ble du dà inte nyttja",
"ja ha vari angaschiera" (engagerad). Två gånger förekommer
ett pårte. pret. i predikativ ställning med utsatt d: "den (skogen)
ä målad", "näst dä å bli moraliserad". På pårte. pret. i
attri-butiv ställning finnes i hs. blott ett exempel, och det har
bibehållit d "en ganska instruerad flicka; d har fallit vidare i orden
lessna lessnad, markna marknad, kostna kostnad, hufve hufvudet1
1 Jag tänker mig utvecklingen på följande sätt: hufvudet >
hufoude > hufvud > hufvu > hufve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
