Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Grip, Elias. Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT TALSPRÅK PÅ 1700’TALET.
153
fi donc, piquanta. Undantag gör märkvärdigt nog det franska
Mong Diö, som lägges i hans mun.
r saknas 1) i orden: iV är’, såväl betonadt som obetonadt,
t. ex. wni ska vara äldre än ni ä", "ja ä inte lite rädd för
däj". Blott 1 gång är "Hans nåd är nådi å besinnar"; va
var, t. ex. "nog va han bra", äfven betonadt: uva icke dä
så". Blott 2 ggr står var: uvar inte rädda, var inte rädda";
ha har, såsom hjälpverb oftast med bortfallet r, t. ex. "ja
ha låtit räkna ut"; 3 ggr står har såsom hjälpverb: "du har
sett", "inte har du sett att", "för din skull har ja gjort en
plump". I betydelsen äga eller dylikt står oftast har, t. ex.
"ja ber söta Far om förlåtelse att ja inte har syrtuten",
"nu har ja henne", "när ja har främmande"; 3 ggr
förekommer emellertid ha i bet. äger: "Ja ha ännu många utvägar"
(S. Mes.), "hva ha ni mer" (näml. för pjäser), "Ha du märkt
hva hon ha för en qvickhet å för en smak?";
2) i bestämda formen plur. af subst, på -ar fakultativt;
ändelsen -ana förekommer 15 ggr, t. ex. fröknana 4 ggr,
gåssana 3 ggr, drömmana 2 ggr, versana 1 gg; ändelsen -arna
14 ggr, t. ex. gåssarna 3 ggr, versarna 2 ggr, ungarna 1 gg.
Ord, som i plur. ha -er och -or bibehålla r, t. ex. Baronerna,
bönderna, flickorna, veckorna.
f motsvarar franskt sje-ljud, både tonande och tonlöst, i
från franskan inkomna ord, t. ex. leschiert legert, Burschoasin
bourgeoisien, kassjiera cacher.
t motsvarar nsv. d i begärte begärde, befalte befallde;
t förekommer utan motsvarighet i nsv. i hant hann, fant fann;
t saknas 1) på grund af assimilation af ts till ss i låss
låtsas; 2) i Drånningholm Drottningholm. Jfr drottningen 1 gg,
droning redan hos Columbus, se Noreen, Col. ordesk., s. XVI;
3) i slutljud efter svagtonig och obetonad vokal i många fall,
t. ex. suffig. art:s t. i neutr. subst.: dike diket, kjöpe köpet,
Håf ve hofvet, sunda Jöniufte. Med bibehållet t Herrskapet
1 gg, lifvet 2 ggr; i adjektiv: haltanna år, inte intet, "inga
häckar, inte tvång, ingen symetri"; vid pronomen: dä det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
