Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Grip, Elias. Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
ELIAS GRIP.
äfven betonadt, t. ex. wve dä tillfälle", "på dä sätte", anna
annat: "så att ja inte hade anna än min syrtut", någå något
"behöfver man någå känna säj själf"; vid supin. af verb
undantagslöst: "Ja ha råka Magistern", funni funnit, sjungi
sjungit, såfvi sofvit; af pårte. pret. förekommer 2 ex. med
bortfallet t och 2 ex. med bibehållet: "mä artigt å beleva
folk"; "Där kommer han förbanna apropå" (S. Mes.), "dä
ä bara imiterat", "all ting ä målat"; i orden mycke mycket
och oakta oaktadt.
¥ saknas i formerna bli, ble "ja ble gift", "ja ble åv mä
den", ga gav "ja ga gumman den", "den ga ja åt gåssen".
Ur formlàran.
Substantivet. Med afseende på genus är blott få
afvikelser från nysvenskan att anteckna, nämligen att esprit
brukas såsom neutrum: "mä dä espri hon kommer å ha";
mungipen nsv. mungipan såsom mask. och nummer såsom
mask. eller fem.1: "hvar och en efter sin nummer",
Visittimman, s. 56.
Med afseende på pluralbildningen märkas: barnena 3
ggr, barnen 1 gg, ögena ögonen, eftermiddana; stackare har
i plur. stackrar, bestämd form stackrana. Singularform på
-a hafva -an- stams, substantiven tanka, timma.
Adjektivet. Adjektivets böjning ter sig i det hela på
samma sätt som i vårt språk. Anmärkningsvärda former äro:
obest. plur. på -e 1 gg sådane piäser, substantiverade adj. på
-a "den Högsta styrer Konungens hjerta", Gust. Ad. Jagt,
s. 38, den som vill antaga sig den fattigas sak, ibid. Sing.
mask. af best. böjningen har såsom i nutida talspråk
ändelsen -a, t. ex. "den första November", "den ena Lakäjen",
"vår nådiga Konung", Gust. Ad. Jagt, s. 37, "min redliga
gubbe", ib. s. 38, "min ädelmodiga befriare", ib. s. 42. I
1 Vanligt i finländsk svenska, se Lennart Hennings, Språkliga
iaktagelser i K. A. Tavaststjernås arbeten (Finsk Tidskrift, 1899,
del. 47 sid. 192).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
