Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
NAT. BECKMAN.
är att hos mig liksom väl ock hos mina svenska läsare det
nämnda fonemet Wo etc. framkallar — efter upplysningen
om dess speciella betydelse — både gatan, räfven,
prediko-ställningen och änderna.
Ur samma semasiologiska synpunkt behandlar förf.
sammansättningar. Äfven här yppa sig nog svårigheter.
Särskildt är hos förf. såsom hos andra gränslinjen sväfvande
mellan sammansättning å ena sidan och sammanställning
eller juxtaposition (zusammenrückung) å den andra. Med
sistnämnda uttryck tyckes han mena sådana förbindelser i
hvilka orden ingå i precis den form, de skulle ha om de
alldeles tillfälligt parats samman i satsen, t. ex. Langeweile,
dichtbelaubt o. s. v., och som på grund däraf äfven kunna
tillåta ett eller annat slag af inre böjning t. ex. die
höchst-gestellten Beamten (s. 73, 88, 120). Det skulle föra oss för
långt att gå in på dessa frågor, vi påpeka blott såsom
exempel på en rent motsatt uppfattning Svenska
Akademiens ordboks egendomliga bruk af sam- och särskrifning,
särskildt klart framträdande vid behandlingen af ordet
allting, som i sina båda uttal men en akut accent skall gälla
för ett och sitt uttal med två hufvudaccenter som två ord.
Ett särskildt intresse för anmälaren har Sütterlins
behandling (sid. 76 följ.) af ordklasserna, detta hufvudsakligen
på grund af de många beröringar den företer med min egen
framställning i "Språkpsykologi och modersmålsundervisning".
Sütterlins kritik af det gamla ordklass-sk em at är kort och
träffande: där saknas hvarje spår af gemensam
indelningsgrund. Hans eget skema har i hufvudsak följande utseende K
Orden indelas:
I. efter böjligheten i:
a) böjliga ord nämligen
1) deklinerbara 1. nomina, t. ex. jag, träd, stark.
1 Vi tillåta oss blott ett par små uteslutningar. För öfrigt
öfversatta vi förf:s termer, då noggranna öfversättningar stå oss
till buds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
