- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
171

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR. x 171

egenskapen att behålla verbets konstruktion. Hvad som är
karaktäristiskt för infinitiven är, att den är
"Satzgegenstands-wortu, att den kan stå som subjekt o. s. v., att den kan stå
och normalt står i samma förhållande i satsen som, hvad
den vanliga grammatiken (och i fortsättningen S. själf) kallar
substantiv.

Detta är måhända blott en inadvertens. men det belv-

7 . m/

ser i sin mån svårigheten att komma ifrån den häfdvunna
indelningen. På en annan punkt skulle man kunna föra förf:s
tankegång än vidare. Han diskuterar frågan om àbends bör
räknas till nominalparadigmet Abend eller rubriceras som ett
särskildt, relativt fristående oböjligt ord (adverb). Hade
förf. velat uppvisa, hur gradvist ett dylikt förhållande är, så
hade han kunnat fortsätta: Något säkrare är, att (des) nachts
måste utskiljas från paradigmet Nacht, eftersom en s-genitiv
af detta ord icke kan förekomma i någon annan funktion
och strider mot reglerna för den formgrupp, Nacht tillhör.
På svenskt område kan man bilda en likartad serie. I
söndags står ju rätt nära söndag, det kan göras till en
konstruktion i med genitiv med den mycket speciella betydelsen:
’ under sist förflutna tid med namnet söndag. Något
kinkigare blir det vid i våras, man kan ju försöka, att som Bråte
gjort, uppföra detta som en oregelbunden (formellt isolerad)
genitivbildning i en oregelbunden (syntaktiskt isolerad)
funktion. Men hur går det med i morse?

Dylika serier äro rätt lärorika. Vi skola göra en till.
I morgon kan ju möjligen upptagas som konstruktion med i
och substantivet morgon, ehuru detta senare då får tagas i
en rätt differentierad betydelse. Men värre blir det med i
går, då går icke har någon annan substantivisk användning.
Ser man på norska i hele går, i hele morgen, så får man här
se, att båda orden, åtminstone i ett fall, mer likna vanliga
prepositionskonstruktioner än motsvarande förbindelser hos
oss, de stå alltså i norskan alldeles påtagligt en grad närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free