Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
172 NAT. BECKMAN.
hvad man brukar kalla preposition med substantiv, de äro
mer substantiviska än de svenska uttrycken
För den som i likhet med anmälaren i de grammatiska
kategorierna vill se allmänföreställningar, mönstergrupper,
är ett dylikt successivt tillbakaträdande af
föreställningselement, som i början haft en central betydelse intet
anstöt-iigt. Det är precis hvad man har att vänta.
I min "Språkpsykologi och modersmålsundervisning"
har jag som den egentliga proberstenen på, att den
käte-goribegränsning, man användt, är i väsentlig
öfverensstämmelse med det faktiska läget i de talandes själ, framställt
den omständigheten, att kategorierna ifråga låta sig
använda i den följande grammatiska behandlingens särskilda
regler. Den närmare granskningen af Sütterlins indelningar
bör således göras vid en genomgång af hans följande
framställning. Innan vi gå dit, måste vi emellertid säga ännu
ett par saker om själfva skemat.
Oklarast synes oss den tredje indelningen. Det synes
oss icke ens för förf. ha varit fullt klart hvad han här menat.
Då vi ännu icke äro inne på analys af särskilda satser, så
tyckes det som man med "subjektord" borde mena något annat.
än "subjekt i en särskild sats" och detta andra borde, synes
det, vara "ord till hvilkets normala funktioner det hör att
kunna stå i subjektsställning". Det förefaller dock, som
om forf:s mening icke vore alldeles den. Hans bestämning
af "Beifügungsbeifügungen" talar däremot, ty knappast torde
något ord kunna uppvisas, och med säkerjiet är dét valda
exemplet icke ett sådant, som skulle vara särskildt
organiseradt för ställningen som bestämnings bestämning. Denna
kategori hör därför icke till läran om "ordklasser" utan till
den följande behandlingen af satsens analys. På samma
sätt skulle vi önskat att bland "satsbildande" ord få upp-
1 Ett annat exempel hos S. som kunde utföras är es ist schade,
hvars sista ord säges vara nära öfvergånget till adj.; bättre
framträder saken om man tar med zu schade "alltför skada".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
