- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
179

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR. x

179

antyder utan att utföra det en annan sak som, jämte den
ofvan skildrade ordningen i föreställningsförloppet, har sträfvat
att taga sig uttryck i de grammatiska kategorierna subjekt
och predikat, detta är det logiska förhållandet mellan grund
och följd, mellan orsak och verkan. I ett sådant exempel
som det nämnda är det påtagligt, att jag är orsaken till den
handling, hvarigenom byggnaden blifvit till. Jag har ur denna
synpunkt ett bestämdt anspråk på att vara subjekt.

Det kan icke vara vår mening att i denna recension
söka utreda på hvad sätt de två olika grundlagen för den
grammatiska subjektskategorien kunna ha i sin inbördes strid
och genom inverkan af yngre analogibildningar gifvit upphof
åt de hittills väsentligen outredda principer efter hvilka det
bestämmes, hvad vi i en sats skola göra till grammatiskt
subjekt. Troligt synes oss, att den ifrågavarande dualismen
gifvit en af anledningarna till att olika språk på olika sätt
och på olika tider skaffat sig en passiv form.

För öfrigt skildras förhållandena riktigt. Förbindelsen
substantiv (resp. pronomen) + flnit verb har blifvit en af
språkets allra produktivaste mönstergrupper, enligt hvilken»
vi nu bilda uttryck för de mest olikartade föreställningar
och föreställningsförbindelser; och i jämförelse hvarmed andra
satstyper t. ex. drömmar som strömmar, i dag mig i morgon
dig, allt väl te sig som rena undantag eller tillfälliga
förkortningar.

Ur denna synpunkt borde förklaringen af det formella
subjektet1 det (es) ha tett sig enklare, än den för förf. gjort.
Må vara, att det i vissa fall uppkommit genom en successiv
betydelseförsvagning, så att det gör mig godt att höra kan
sammanställas med han kommer, Döbeln o. dyl.; i de allra
flesta fall är det väl blott behofvet att få satsen i vanlig
form, som framkallat bruket af det på den plats, där i
flertalet satser ett logiskt berättigadt subjekt står; och jag skulle

1 Olämpligt benämndt "grammatischer Satzgegenstand", en
förut i annan betydelse använd term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free