Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
JOSUA MJÖBERG.
Det finns ju författare, som utvecklat denna egenhet därhän,
att man kunnat säga om dem, att de. skildra mera genom
hvad de förtiga än genom det de tala om. Den möderne
tyske skalden Detlev v. Liliencron har i denna konst
tillägnat sig fullkomlig virtuositet. Viktor Rydbergs "En blomma",
Frödings "Säf, säf, susa" och framför allt "Världens gång"
karaktäriseras äfven af en liknande fåordighet. Och det
kan vara lärorikt att jämföra Dantes och Miltons
beskrifningar af porten .till helvetet. Milton förtäljer om en stor,
orubblig bom, stänger och kolfvar af järn och sten,
gnisslande dörrhakar och en hemsk nyckel o. s. v. (Paradise lost
II, 871 ff.). Dante upplyser oss ej ens, om porten var
stängd eller öppen, utan samlar all uppmärksamheten på den
förfärliga inskriften (Inferno III, 1 ff.). Det behöfver ej
tilläggas, att Miltons skildring blir blek bredvid Dantes.
Med diktningens intuitiva karaktär sammanhänger också
uppkomsten af de innehållsmättade ordkomplexer, som redan
under antiken döptes med namnen troper och figurer, och
som så många språkfilosofer i våra dagar gjort till föremål
för sina undersökningar utan att ännu någon tycks ha fullt
utredt deras karaktär1.
Men frånsedt dessa stilistiska yttringar af den diktande
förmågan företer poesiens språk i fråga om ordval och
ord-fogning vissa egenheter, som afse att göra det mer
uttrycksfullt och på det sättet underhålla och egga
fantasiverksamheten. Dessa egenheter äro väl i viss mån skiftande hos
olika författare och under olika språk- och litteraturperioder,
alltefter den smak, som härskar, och den nivå, på hvilken
språkutvecklingen i sin helhet står. De iakttagelser jag här
samlat utgå i allmänhet från Tegnérs språk och belysa
därför kanhända till en del förhållanden, som blott äro karak-
1 Jfr Biese, Philosophie des Metaphorischen, Elster,
Prin-zipien der Litteraturwissenschaft I och Fr. Vischer, Das Symbol
samt Cederschiöld, Svenskan’ som skriftspråk och Hans Larsson>
Poesiens logik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
