Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
JOSUA MJÖBERG.
Månen
beglänste med darrande strålar
Teodosias stad
(VI. 1,2).
Äfven där motsvarande enkla verb ej finnas, skapar
Stagnelius sådana transitiva verb med prefixet be-:
Ljuset besällar allt
(VI. 3,287)
Den i språkbehandlingen så radikale Klopstock tog
sig före att utan vidare bruka de intransitiva verben i tran-"
sitiv betydelse, och hans exempel följdes af Goethe i dennes
tidigare alstring. Äfven våra svenska skalder ha användt
samma metod, om ock ej i samma utsträckning som
Klopstock. Ett par exempel:
vår tropp ~
for på skor af stål att rita böljans hällar
(Tegnér, Till min hembygd 34)
gråt, Svea, hvad du mist
(Tegnér, Svea ue)
Det sista exemplet kanske hellre bör sammanställas
med en annan egenhet, bruket af enkla verb i st. f. med
prefix sammansatta, hvarom jag längre fram skall säga mer.
Synnerligen djärfva äro konstruktionerna i följande båda citat:
Våra skördar komma de att ströfva
(Tegnér, Krigssång1 ss)
Jag längtar marken,
jag längtar stenarna, der barn jag lekt.
(Heidenstam, Ensamhetens tankar 4)
Ett slående exempel ger Fröding i dikten "Den evige
juden", då han talar om
den makt, som älskar att förtvina
hvad den själf till sol och lycka bragt.
Stundom påminner det objekt man på liknande sätt
får om den s. k. innehållsackusativen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
