- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
207

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTTRYCKSFULLHET OCH ORDKNAPPHET. 207

Trots allt detta torde dock icke ellipsen af personliga
pronomen vara så vanlig hos oss som t. ex. -i tyskan, där bl.
a. de karaktäristiska ändelserna för de olika personerna i
verbet göra det tillräckligt klart, hvilket pronomen som är
underförstådt. Det är nog att erinra om Goethes allbekanta
sång till månen:

Füllest wieder Busch und Thal
still mit Nebelglanz.

Negationen kan i ett speciellt fall uteslutas i poesi.
Det är i dess för svenskan egendomliga pleonastiska bruk i
en del utropssatser, där vi i prosan helst ha negation, om
den ock ej alltid»är absolut nödvändig. Denna negations
ursprung är mig okändt, möjligen är det någon lärd finess.

o

Åtminstone har den ej något stöd i talspråket. Tegnér
utesluter oftare denna negation än han utsätter den i sin poesir
t. ex.

Hur långsamt gå de tröga stunder!

(F. S. 7,17)

Då tillfälle ges att sammandraga negationen med ett
indefinit pronomen till ett negerande sådant, förekommer en
och annan gång sådan sammandragning, som blir
uttrycksfullare än om negationen stode för sig:

Frithiof, som endaste sonen,
delte med ingen

(F. S. 3,e)

I samband med ellipserna kan ock anmärkas, att
an-foringsverbet vid direkt anföring gärna undvikes för att
undvika onödig omständlighet. Redan Horatius brukar ju i
sina satirer och epistlar vid fingerade samtal sätta den ena
repliken bredvid den andra utan anföringsverb, hvadan ju
ock stundom olika tolkare sätta citationstecknen på olika
ställen. En parallell till hans bruk ha vi t. ex. i andra
sången af Tegnérs "Kronbruden". Biskopen har just på,
sin bordsgranne korpral Frisks bröst upptäckt en rysk
medalj:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free