Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 JOSUA MJÖBERG.
jordens glädje får ej våga sig
inunder hvalfven, der do fdlvarsamma, .
de höga makter ha sin boning fäst
(F. S. 8,31) •
solen tömmer
t. ;
sin purpurglans på blomstren varm,
likt rosenfärgadt skir, som gömmer
en blomster verld, min Ingborgs barm
’ (F. S. 7,n)
Språket har en del hänvisande ord, som användas för
att skänka emfas åt andra. Sådana äro ad verben blott och
ßrstf då de motsvara det franska ne — que, och det
om-8krifvande det är — som. Genom att utelämna dessa kan
poesin göra ett ord, som har emfas, så mycket prägnantare.
Några exenapel!
Lyd kungen! En skall styra med kraft och vett:
skum natt har många ögon, men dagen ett
(F. S. 2,93—94)
Här är blott utelämnadt vid en och ett
Dag skall du prisa, Frithiof, se’n bergad sol sig döljt,
och öl, när det är drucket, och råd, när följdt
. .. (F. S. 2,106—106)
Prosan skulle fordra först se’n, först när.
Sitt eget land förtrycker dåraktig man
(F. S. 2,37)
är liktydigt med udet är en dåraktig man, som förtrycker
o. s. v." Analogt med det sistnämnda exemplet är
följande:
En usel träl är bunden vid den torfva,
der han blef född,
(F. S. 8,196—197)
Hvad som här anmärkts om ordens individualism,
gäller äfven om satserna.. Därför är hypotaxen tillbakasatt för/
parataxen .eller undanträngd af participial- eller appositions-,
ställningar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
