- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
218

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

JOSUA MJÖBERG.

Men äfven då det enkla verbet ej är fullt synonymt
med det sammansatta, kan det få vikariera för detta. Denna

o .

företeelse tycks vara gemensam för alla språks poesi.
Åtminstone är den observerad i många språk. I latinet är den
rätt vanlig. Hos tyska skalder, exempelvis Goethe, har
gjorts samma iakttagelse 1. I svensk poesi torde företeelsen
vara mer vanlig än observerad.

Vi ha t. ex. en rad med be- sammansatta transitiva
verb, hvilkas motsvarande enkla ha närsläktad betydelse men
äfven kunna vara intransitiva, och dessutom vare sig de äro
transitiva eller intransitiva ha annan konstruktion än de med
be- sammansatta. Vi säga t. ex. bestänka väggen med blod
men stänka blod på väggen. Dessa verb med prefixet be- äro
i allmänhet något tunga och tillhöra de många tyska
beståndsdelarna i normalprosan. De äro icke nog smidiga för
poesins behof, och därför kan i poesi det enkla verbet få
samma betydelse och konstruktion som det sammansatta.
Stagnelius säger:

de heliga templens
väggar stänktes med blod

(VI. 2,216—217)

t

Af samma slag äro följande exempel, som delvis kunna
jämföras med den ofvan gjorda anmärkningen om
användningen af intransitiva verb i transitiv betydelse
jag gret hvad lifvet kärast har

(Tegnér, Resignationen 74)
Ifrån vester, ifrån öster,
hvarje budskap friden svär

(Tegnér, Krigssång2 13—14)
fältet sås med lik och vapen

(A. 700)

hafsvågens sorl och den brusande nordan

de sjöngo den dag, då min syn får fullbordan.

(Tegnér, Svea 187)

1 Lehmann, a. a. sid. 206.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free