Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Julie, vi gör det vi också!»
Julie, det var fru Bergman, som just satt
inbegripen i en toalettdebatt med fru Lindgren, såg upp och
frågade:
»Hvad gör vi också?»
»Vi hålla en försakelsevecka. Man får inte hålla
sig utanför den patriotiska rörelsen. Hvar och en
måste draga sitt strå till stacken. Hör ni det, gossar,
hör ni det, flickor!»
Gustaf och Fritz och Eva och Karin hörde
allesammans, men utan entusiasm. Fru Julie, som redan
af fru Weise fått reda på hvad försakelse veckan skulle
innebära, och som kände sin make ganska väl,
hemställde om det nu verkligen vore skäl i att inlåta sig
på den där saken. Men direktören var obeveklig.
Han sade, att den tarfligaste mat skulle smaka honom
bättre än både ostron och gåslefver, när han hade det
medvetandet att så att säga tugga ut pansarplåten till
en af de järnkolosser, som skulle försvara landets
urgamla ära.
Och de små öfvertalningar, som fru Julie under
de närmaste dagarna försökte, kunde på intet sätt
rubba honom. Hans beslut var fattadt, han och hela
familjen skulle absolutemang försaka, och han ålade
särskildt sin hustru att vara obeveklig i fall han skulle
visa någon svaghet.
Försakelseveckan skulle ingå på måndagen.
Söndags middag tog direktören upp en butelj gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
