Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersdotter, Anna, gift med Göran Pehrsson - Andersdotter, Anna, gift med Bengt Nilsson Skräddare - Andersdotter, Brita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en pinsam död d. 28 Sept. 1568. Öronen afskuros
och uppspikades, jemte hans adelsbref, på
pålen. Derpå hängdes han, men nedtogs ännu
lefvande, rådbråkades långsamt, halshöggs och
steglades, allt på Brunkebergs torg. – Göran
Pehrssons hustru dömdes äfven skyldig, att hafva
velat förgifva konungens frilla, men hon lefde
ännu 1598.
Andersdotter, Anna, var gift med borgmästaren
i Nyköping Bengt Nilsson Skräddare, med
hvilken hon hade tvänne barn, Johan och Erik.
Enligt allmänna tanken ansågs konung Carl IX
vara den sannskyldige fadern till Johan, hvilken
han till kroppsställning och anletsdrag liknade.
Det vissa är, att hertig Carl, som den tiden
residerade i Nyköping, ofta med höga besök
hedrade hans föräldrars hus; och på annat sätt
kan man knappast förklara Johans tidiga
framgångar, samt de hans vilkor öfverstigande
kostnader, hvarmed hans uppfostran bereddes, fulländad
genom en tioårig vistelse i Europas förnämsta
bildningsanstalter. Utrustad med ovanlig
vältalighet, grundlig och omfattande lärdom samt
en vidsträckt verldskännedom, återkom han till
fäderneslandet och blef sedan lärare för Gustaf
Adolf, steg i graderna ända till riksråd, och hvem
känner ej den namnkunnige Johan Skytte. Andra
sonen, Erik, med namnet Schroderus, blef magister,
rector scholæ i Nyköping, sedan boktryckare
och translator regni. I sin öfversättning af
Livius har han skrifvit en tillegnan till sin broder
riksrådet, deri han liknar Riket vid en menniska:
Konungen är det kroppsliga hufvudet, men Lag
och Rätt är själen, Armeerna äro armarne, det
skattdragande Folket, som bär tillsammans, är
fötterna och Riksrådet är hjertat. – Han bör ej
förblandas hvarken med magister Erik Schroderus,
som 1639 drunknade uti Norrström i Stockholm,
eller med storätaren Henrik Schroderus, som var
lifdrabant hos konung Carl X. Denne Henrik
skall på en finnskuta vid Stockholms brygga i
ett mål förtärt en hel fjerding smör, och en
annan gång beställde han på ett värdshus mat för
12 personer, hvilken anrättning han sedan ensam
med god smak förtärde.
Andersdotter, Brita, som sades ha inrymt sin
kropp till boning för den onde anden, blef på
ett grymt sätt bestraffad, genom kongl. rådets
dom d. 3 Febr. 1710, som vi här införa för dess
märklighet att hon dömdes enligt bibeln samt
sjö- och krigsartiklarne: “Uti Kongl. Maj:ts
frånvaro hafve Wi til Justitiæ-Sakers afgörande
förordnade och befullmägtigade Råd lätet Oss
föreläsa den Kongl. Hof-Rättens af den 3 Decemb.
förledet år underdånigst insände Skrifvelse tillika
med den för detta hitsände ransakning och Dom
under den Kongl. Hof-Rättens förra underdånigst
aflåtna Skrifvelse, angående Soldate-Enkan B. A.
D., 54 år gammal, som gifvet sig ut för at vara
besatt, och låtet föra sig kring Landet med Wakt,
samt sådane åtbörder brukat, at man varet
föranlåten vårda hänne hela nätterna öfver,
hvarunder hon utfaret i svåra och eftertänkeliga
expressioner; och som efter noga undersökning
man befunnet det hon aldeles icke varet behäftad
med någon sådan sjukdom, utan pådigtat sig
den samma, fördenskull har den Kongl. Hof-Rätten
pröfvat skäligt at B. A. D., som således
upoffrat den onda andan sin kropp til boning, tvärt
emot dess Döpelse-Förbund, Marc. 10: v. 15, 16.
1 Cor. 3: v. 16, 17, och brukat försmädelser emot
Guds Namn och Dess Tempel, har således
öfverdraget sig det straff, som Levit. 24: v. 15, 16,
samt Kongl. Maj:ts Förordning och Religionsstadga
af år 1655, dess 5 artic., Kongl. Majt:s
Förordning om Eder och Sabbaths-Brott af år
1687, §. 6, så väl som ock Sjö- och Krigs-Articlarne,
Tit. 1, §. 2, samt åtskillige Kongl. Præjudicater
förmå och innehålla; ty bör hon mista lif
sit, halshuggas och i båhle brännas. Dess dotter
Margaretha, som följt med denna sin ogudaktiga
moder, och med hvarjehanda sina utlåtelser
inbillat Folket at tro, det således vore beskaffadt
med modren, som hon föregifvet, hvarmedelst
bemäldte Margaretha gjort sig i samma misshandel
delagtig, skall derföre efter Kongl. Maj:ts
Förordning om råds bahne af år 1698 den 29
Julii hudstrykas för Tingsdörren och undergå
behörig Kyrkoplikt, hvilket dock såsom et crimen
læsæ Majestatis Divinæ Kongl. Maj:ts Nådigste
ompröfvande den Kongl. Hof-Rätten underdånigst
hemställer, hvaruppå länder den Kongl. Hof-Rätten
til behörigt svar, det Wi efter inhämtadt
betänkande af Consistorierne i Upsala och Stockholm
öfver detta mål, hafve det samma med alla
dess omständigheter noga öfvervägat och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
