- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
24

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assur, Amalia - Astrid, enka efter Ragvald Ulfsson - Astrid, Olof Skötkonungs dotter - Aulruna - Axa - Backman, Anna Elisabeth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Assur, Amalia, dotter af en af Sveriges
första tandläkare, Joel Assur, är född 1803.
Sedan hon en längre tid biträdt sin fader i
tandläkarekonsten, fick hon af Kongl. Sundhetskollegium
tillstånd att på egen hand praktisera i
yrket, och sysselsätter sig ännu i Stockholm med
artificiella tänders insättande. Hon har en äldre
broder, J. Assur, hvilken äfven är tandläkare.

Astrid, var enka eftet den svenske jarlen
Ragvald Ulfsson, då hon gifte sig med den svenske
prinsen Emund, som sedan blef konung,
under namn af Emund gammal, den siste af
Lodbrokska ätten. Hon var norska och hennes far
var Nial, jarl i Halogaland. – Astrid blef moder
till Stenkil, sedermera konung i Sverige.

Astrid. Olof Skötkonung, hvilken, såsom kändt
är, hade sitt besynnerliga tillnamn deraf att han
hyllades till konung redan medan han bars i sin
ammas sköte, samt dessutom är i historien
märkvärdig derföre att han var den förste svenske
konung som lät döpa sig, var tvänne gånger gift:
först med Edla, dotter af en jarl från Wenden,
med hvilken han hade sonen Emund och
döttrarna Holmfrid och Astrid, sedan med Estrid, ett
svenskt fruntimmer af kungligt blod, som det
heter, hvilken skänkte honom sonen Anund Jakob
och dottren Ingegerd.

Astrid, Olof Skötkonungs dotter uti första
giftet, hade en längre tid vistats i Westergöthland,
om för oenighets skull mellan henne och
styfmodern, eller af hvilken orsak, nämnes icke.
Allt nog, det utbrast ett hårdnackadt krig mellan
de båda konungarne Olof Skötkonung i Sverige
och Olof Haraldsson i Norrige, hvilken sedan fick
namn af Olof tjocke, den helige, emedan hans fiende,
den svenske Olof, ständigt kallade honom så.
Slutligen fann Olof Haraldsson för godt att
föreslå fred med Olof Skötkonung och till stadfästande
af denna fred anhöll han om dennes dotter
med sednare giftet, prinsessan Ingegerd, en
ung och skön furstinna, som ej heller fanns
obenägen att bli drottning i Norrige. Men då Olof
Skötkonung, med skäl förargad öfver allt det
onda Olof tjocke hade förorsakat Sverige under
sina infall och plundringar, på intet vilkor ville
lyssna till hans anhållan om Ingegerds hand,
utan gaf ett bestämdt afslag, for Olof Haraldsson,
hvilken, icke anande ett sådant svar på sitt
frieri, hade ridit till gränsen att möta sin brud,
harmsen och nedslagen till Westergöthland, der han
visste att Olof Skötkonungs ofvannämnda dotter
Astrid vistades, hvilken var endast ett par år äldre
än Ingegerd, friade till henne, höll sitt bröllop
och hemförde henne till Norrige såsom sin maka,
alltsammans hennes fader oåtspord. – Olof
Skötkonung rasade och ett krig var nu oundvikligt;
men andra omständigheter gjorde att de båda
konungarne snart förliktes, vid ett möte i Kongelf,
och det spordes att drottning Astrid lefde
ganska lycklig med sin norske gemål.

Aulruna, Kares dotter af Fornjotherska slägten,
uppgifves af Rosenhane hafva varit konung
Adils första gemål.

Axa, dotter af konung Magnus Smek och dess
gemål Blanca; blef gift med Jon Månsson Läma,
Svea Rikes råd och lagman i Westmanland.

B.



Backman, Anna Elisabeth, en i Gefle boende
enka, har med varm hand gifvit en gåfva, hvarom
det i Stockholms Dagblad för d. 8 Juni 1864
står att läsa sålunda: “En vacker gåfva af 1000
rdr är i dessa dagar till församlingen med varm
hand gifven af varfstimmermansenkan Berglund
härstädes, desto vackrare, som den är en icke
ringa del af besparingar under ett långt lifs
mödosamma sträfvanden, och utan att gifvarinnan
derigenom förnärmar nära anförvandters anspråk;
ty sådana har hon icke, utan endast aflägsna
slägtingar, hvilka kanske äfven icke skulle väl
använda hvad dem genom arf möjligen tillkomme.
För det hufvudsakligaste af gåfvan, eller
inemot 800 rdr, äro, med gifvarinnans bifall, för
kyrkans räkning inköpta ett par 309½ lod tunga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free