- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
41

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blenda - Blixenstjerna, Charlotta Elisabeth - Blommenberg, Anna Dorothea - Blomstedt, Anna Sofia - Blå, Ingeborg Gregersdotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norska kriget, så väl konung Alles, som alla hans
mäns öfverraskning, då de förnummo hvad qvinnorna
under deras frånvaro hade uträttat. Kungen
utlyste genast ett stort allshärjarting, dit
han kallade alla sina undersåter och hvarvid han
tillerkände de tappra qvinnorna, som utfört en
sådan hjeltebragd, åtskilliga förmåner, hvilka de
skulle till everldliga tider få bibehålla. – Först
och främst skulle hvarje flicka inom de fem
häraderna Konga, Albo, Kindevald, Uppvidinge och
Norrvidinge, hvilka nu benämndes med ett
gemensamt namn Wärends härad, till ett beständigt
minne af det värn deras qvinnor egnat sin
hembygd – först och främst, säga vi, skulle alla
flickor inom Wärends härad få ärfva sina
föräldrar, alldeles lika med bröderna; ty på den
tiden hade qvinnan i Sverige eljest icke något arf.
Äfven åt enkorna förlänades rättighet, att vid
mannens död taga hälften af hvad i boet fanns,
så väl fastighet, som lösören.

Vidare gafs åt flickorna den förmånen, att
på sin bröllopsdag låta ledsaga sig med pukor,
trummor och andra krigiska instrumenter till
kyrkan, ja ända fram till altaret, en sed, som
varit bibehållen ända till för några få decennier
sedan. – Slutligen fingo Wärends qvinnor bära
ett slags fältbindlar, eller granna gördlar, af rödt
kläde med silfverplåtar, guldfransar och annat
glitter, hvilka för deras stammödrar hedrande
segertecken af de efterkommande nyttjades ännu
för en mansålder sedan, men som nu existera
endast i någon enda bondgård här och der och
förevisas på begäran för vettgirige resande,
såsom en sällsynthet från fordom.

Blixenstjerna, Charlotta Elisabeth, blef inom
sin familj på ett högst eget sätt minnesvärd.
Hon var dotter af statssekreteraren Thomas
Blixenstjerna och gifte sig 1718 med hofmarskalken
friherre Sven Cederström. Hon dog som enka
1776, 74 år gammal. Men då hennes afkomlingar
i rätt nedstigande linie ville taga hennes
qvarlåtenskap i besittning, befanns att den aflidna
hade, medelst skuldsedlars utfärdande, bortskänkt
alltsammans, den betydliga fasta egendomen
inberäknad, till en baron Anders Cederström, för
det hennes sondotter ej velat gifta sig med
honom. – Ett besynnerligt skäl till att göra sina
afkomlingar arflösa.

Blommenberg, Anna Dorothea, enka efter
framlidne direktören Blommenberg, uppnådde en
ålder af öfver 100 år. Hon skänkte 1841 till
Murbeckska Inrättningen en summa af 3380 rdr och
ytterligare 1847, d. 11 Sept., den dagen hon
fyllde 100 år, 1500 rdr till samma välgörenhetsinrättning
(en uppfostringsanstalt inom hufvudstaden
för mycket fattiga flickor).

Blomstedt, Anna Sofia, dotter af kaptenen vid
enkedrottningens regimente Johan Magnus B., föddes
1777 och gifte sig 1809 med general-löjtnanten,
en af rikets herrar, grefve Claes Horn af
Åminne i hans andra gifte. Hon dog i November
1858 och har genom en urkund af Februari
månad samma år bildat en stiftelse för militärenkor
och döttrar
, med företräde åt dem efter
underlöjtnanter och kaptener samt dem som äro af
naturen vanlottade, vidare åt enkor med flera barn.

Fonden, som är ställd under förvaltning och
vård af direktionen öfver arméns pensionskassa,
består af egendomen N:o 6 i qvarteret Näckström
af Jakobs församling i Stockholm, hvilken
skall uthyras och hyrorna anslås till pensioner
à 150 rdr. Den 19 December 1860 tillsatte
direktionen 48 pensionsrum, sedan kompetenta
sökande genom annons i bladen blifvit uppmanade
att sig anmäla.

Tillsättning af flera lediga pensionsrum skedde
kort derefter.

Egendomen består af tvänne eller rättare
tre särskilda hus, af hvilka det ena i godt stånd
är af direktionen uthyrdt på 10 år emot 5000
rdr jemte underhållsskyldighet. De andra två
husen äro i det mest förfallna skick, hvarföre
direktionen antingen måste ombygga eller
försälja dem. I afseende å svårigheten för
direktionen att företaga ombyggnaden, har densamma
ingått till K. M:t med anhållan om bifall
att försälja husen, hvilka såsom tomtplatser äro
ibland de mest väl belägna i staden, vid
Berzelii park och Arsenalsgatan.

Denna hemställan lärer varit hänskjuten till
hr justitiekanslerns yttrande, och på hans
tillstyrkande lärer K. M:t nyligen hafva bifallit
husens eller rättare tomtplatsernas försäljning.

Blå, Ingeborg Gregersdotter, utgör ett bland
de många bevisen på det vanskliga och osäkra
uti menniskornas uträkningar. Enka efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free