- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
53

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brahe, Sigrid - Brahe, Sofia - Brahe, Ulrika Wilhelmina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tätt beslöjad. Snart stodo de älskande
bredvid hvarandra inför altaret, der presten under
öfliga vigselceremonier välsignade deras hjertans
förbund, innan ännu de i kyrkan närvarande
hunnit taga ihop lapparne, eller blinka med ögonen,
dem de höllo uppspärrade af lutter förvåning.
Sedan spisades middag och prinsessan var
dervid sjelfva glädjen och älskvärdheten.

Annat blef det dock efteråt. Erik Bjelke
gjorde larm, klagade hos Sigrids slägt och
aldramest hos hertig Carl, som alltid var sin
brorsdotter gramse och nu mer än någonsin harmades
på henne, för hennes egenmäktiga handling.
Saken kom inför den samma år i Söderköping
samlade riksdagen, der Gyllenstjerna och hans
fru dömdes att under ett helt års tid hållas
arresterade på deras gård; ett straff, som de
säkert med glädje underkastade sig, enär de dock
fingo vara tillsammans. – De skulle derjemte
bota till de fattiga tusen rdr samt – en lika
stor summa till Bjelke, som hon öfvergifvit, hvarmed
föräringarne, som han under frieriet gifvit
henne, skulle vara godtgjorda. Prinsessan Anna,
som tillställde bröllopet, skickade brudgåfvorna
till grefve Sparres fru, Ebba Brahe, brudens
syster, att de skulle tillställas hennes förra friare,
men de blefvo ej mottagna. – Sigrid Brahe hade
trenne söner med sin man, Johan, Sigismund
och Casimir. Johan, en lärd man och kammarherre,
blef af prinsessan Anna uppfostrad i lutherska
läran och fick ett betydligt testamente efter
henne. Han dog 1658 och är begrafven i
Wingåkers kyrka. Sigismund blef starost på Stum
och kastellan i Danzig. Var katholik. Casimir,
kammarherre hos konung Gustaf II Adolf 1626,
dog ogift 1640 och är begrafven i Wadstena
stora klosterkyrka. Han stod i särdeles nåd hos
prinsessan Anna, som förmanade honom att ej
öfvergifva lutherska läran. – Sigrid Brahe dog
år 1613.

Brahe, Sofia, yngsta systern till astronomen
Tycho Brahe, född 1556, blef först gift med Ove
Thott till Eriksholm i Skåne och sedan med
guldmakaren Erik Lange. Hon hör egentligen
till den grenen af Brahe-slägten, som är bosatt
i Danmark, men bör likväl här ej förbigås, emedan
hon efterlemnat en Slägtebok, som finnes på
Lunds bibliothek, en foliant på 602 pagina, hvilken
innehåller 60 genealogier, deribland sådana
som ej äro utan vigt i Sveriges historia, såsom
Axelsönernas, Brahernas, Flemingarnas, konung
Gustaf I:s, Gyllenstjernornas, konung Carl VIII
Knutssons, Lejonhufvudernas, de skånska
Sparrarnas, Trollarnas m. fl. Hon var ett lärdt
fruntimmer, som kunde skrifva de yppersta latinska
verser, så klassiskt, att få kunna öfverträffa henne.
Hon älskade äfven mycket kemi, astronomi och
politik m. m. En liten öfversättning af hennes
600 verser långa latinska poem, som hon skref
vid hennes sednare mans bortovaro, torde fägna
våra läsarinnor:

O! du är borta, min dag har ej sol, min natt har ej stjernor,
         Ty du är middagens sol, morgonens glöd du mig är.
Sjunke guldmakarens konst till sitt hem, de nattliga rymder!
         Ej en så snöhvit hand röre den koliga konst.
Nalkas du, Sol i mitt lif! ditt hemlands stränder! Mot norden
         Blåse den önskade vind, hvälfve den skummande våg.
Blommande trädgårdar re’n, der gyllne frukterna mogna,
         Vänta att hvälfva sitt tak öfver de älskandes gång.
Skynda för öfrigt hem. Nog skön jag dig var då du reste –
         Kanske, när åter jag ses, finner du mindre behag.



Brahe, Ulrika Wilhelmina, dotter af en af
rikets herrar, kapten-löjtnanten Magnus Fredrik
Brahe, föddes 1808 på Sahlestad i Upland. I
nionde delen af Bergman-Schinkels minnen
berättas, att Carl Johan tänkte på att förmäla sin
son Oscar inom någon högättad svensk familj.
Vår historia har uppvisat mer än ett exempel
af sådana förbindelser. Familjerna Bjelke,
Stenbock och Lejonhufvud hafva gifvit de första
Wasakonungarne gemåler, och föga fattades, att den
store Gustaf Adolf hade äktat Ebba Brahe.
Gustaf III:s bror hade förgäfves friat till fröken
Fersen. Braheska slägten, nu den mest ansedda
i Sverige, hade från början varit föremål för
Carl Johans synnerliga uppmärksamhet. Han
hyste eller låtsade hysa en tid den tanken, att
förmäla sin son inom denna slägt. Han ville ej
anse de konstitutionella hindren för oöfvervinneliga
och skulle måhända icke ogerna sett sin
son förenad med Ulrika Brahe. – Var planen
allvarlig? eller var det ett smicker, för att vinna
en ansedd och ärad slägt? svaret lemna vi
oafgjordt; Carl Johan meddelade sig verkligen i
denna syftning med Wetterstedt, som dock
visligen afrådde ett dylikt förslag, erinrande, att
det vore stridande mot successionsordningen, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free