- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
64

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brigitta, den heliga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inflytande hon hade på sitt tidehvarf. Endast tron
på hennes uppenbarelser och underverk kunde
föranlåta kejsare, furstar, påfvar och magnater
att förödmjuka sig för hennes bud och med vördnad
emottaga hennes bestraffningar. Men den
skönaste sidan i S:t Brigittas karakter var
hennes välgörenhet. Under sin mans lifstid födde
hon oupphörligt tolf fattiga samt upprättade på
egen bekostnad flera hospitaler, der hon sjelf
oupphörligt besökte de sjuka och skötte dem
samt vande sina barn vid samma kärleksverk,
utan att hennes anförvandters föreställningar
eller begabberi kunde verka någon förändring i
hennes handlingssätt.

Var S:t Brigitta sträng emot sig sjelf, så
voro också de klosterreglor stränga hon gaf sin
nya orden. Dess medlemmar måste afsäga sig
all egendomsrätt; linne fick aldrig brukas af dem;
de klädde sig i groft ylle och sofvo på
halmbolstrar. Deras fastor voro stränga, ofta fingo
de hela tiderna igenom ej annat än bröd och
vatten. Samtal med främmande voro endast
tilllåtna genom gallerfönster och under uppsigt.
Mellan gudstjensten täta timmar skulle man
sysselsätta sig med handarbeten, och de fina
spetsar som ännu tillverkas i trakten omkring
Wadstena äro troligtvis ett arf från klostrets industri;
äfvensom det mycket bidrog till trädgårdsskötselns
införande i Sverige. Klostret hade ett
för denna tid ganska dyrbart bibliothek, som först
vid reformationen af konung Gustaf I borttogs
derifrån; flera bland klosterbröderna älskade och
uppodlade vetenskaperna, och klostrets dagbok,
det så kallade Diarium Wadstenense, blir alltid
en dyrbar hjelpreda i svenska historien. Allt
detta väckte en stor vördnad hos folket för detta
kloster, som snart genom gåfvor och testamenten
blef ett utaf de rikaste i norden och stamhus
för alla de öfriga kloster af denna orden,
hvilka så godt som i alla Europas länder
upprättades. Men just detta öfverflöd var måhända
orsaken dertill, att klostrets stränga disciplin i
sednare tider betydligt förföll. Detta bevittnas
ej blott af bref från nunnor derstädes till sina
älskare, utan äfven af den omständigheten, att
då Carl IX utdref de sista nunnorna ur Wadstena
kloster, fanns der ett gömställe uppfyldt af
mördade barns ben.

Det återstår blott nu till slut att göra reda
för det religiöst-filosofiska system, som ligger till
grund för S:t Brigittas uppenbarelser. Enligt
hennes tanke härflyter all kunskap från åskådning,
och menniskan har en dubbel sådan, kroppslig
och andlig. Den förra gifver kunskap om
sinnliga verlden, den sednare om Gud; och den
sistnämnda blifver endast möjlig genom en noga
förbindelse med Christus. Högsta föremålet för
denna åskådning är den evige Guden, hvars väsende
utgöres af absolut makt, vishet och godhet,
så att han till personalen blifver treenig,
men till substansen en. Inför denne Gud stodo
före skapelsen alla möjlighetsbegrepp i full glans
och skönhet – både de som tillhöra den sinnliga
och förnuftiga naturen. De ideer, som i
förnuftets verld blefvo framkallade till verklighet,
voro englar och menniskor. De förra mottogo
i sjelfva första ögonblicket af sin tillvaro kallelse
till evigt lif och kunna efter behag antaga eller
bortlägga den sinnliga kroppen. Men en del af
dessa andar intogos vid åskådningen af Guds
skönhet af afund och lust att öfverträffa honom,
hvarföre de nedstörtades i helvetet och blefvo
djeflar. Men på det att de varelser, som
åtnjuta Guds nåd, skulle blifva fulltaliga, skapade
Gud menniskan, som alltid här i lifvet är
förbunden med materiel kropp, dels för att lära
känna sin egen inskränkning, dels på det att
materien äfven skulle blifva delaktig af Guds
nåd. Ty den föränderliga och korruptibla
materien är i sig sjelf mörk och vederstygglig; men
lifvas och förskönas af själen, som styrer henne
genom fem sinnen och fem hufvuddygder: flit,
klokhet, blygsamhet, andakt och kyskhet.
Menniskan insåg i följd af sin medskapade vishet
från början, hvad som tillhörde hennes kropp,
själen och Gud, tills djefvulen förförde henne
genom lusten att likna Gud. Men då hon ej
som djefvulen ville öfverträffa Gud, har hon hopp
om evig räddning, som är djefvulen, det absoluta
onda, förnekadt. Under lifvet sökes menniskan
af tvänne andar: afgrundsanden söker att
bortlocka henne från tanken på Christi förtjenst och
försoning, och den gudomliga anden åter vill
göra henne värdig den himmelska lycksaligheten.
I valet mellan dessa båda andars ingifvelser
består menniskans fria vilja. Förstockar menniskan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free