- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
80

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Catharina Månsdotter - Catharina Jagellonica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Efter åtta års fångenskap blef konung Erik,
den 26 Febr. 1577, med förgift afdagatagen.
Hans enka, den fromma Catharina, vann sedermera
så till vida konung Johans ynnest, att
henne förläntes d. 16 Juni 1581 Liuxala gård uti
Finland, der hon lefde i trettioett år, älskad af
landets folk genom sitt vänliga behag och sina
välgörande dygder.

Tvänne af hennes barn, sönerne Henrik och
Arnold, dogo unga. Men prins Gustaf upplefde
många vidriga öden och dog landsflyktig i staden
Kasschin, inom Twerska guvernementet, år
1607. Hennes dotter Sigrid, född på
Hörningsholm, d. 1 Dec. 1566, blef upptagen hos
prinsessan Anna, Johan III:s dotter, samt följde med
henne till Polen; men återkommen till sin moder,
gifte hon sig med lagmannen i Österbotten
Henrik Tott, samt efter hans död med Nils Nilsson
Natt och Dag, hofmästare hos Carl IX:s
gemål Christina.

Omgifven af måg, dotter och barnbarn framlefde
drottning Catharina sin ålderdom, glömd,
men lycklig, på det sköna Liuxala, beläget midt
ibland skogbeväxta berg, löfklädda höjder och
leende dalar, slingrande bäckar, brusande
vattenfall. Med ett ord, hennes ögon hade framför
sig den rikaste omvexling, som naturen kan ge
åt ett vildt nordiskt landskap. Alltsamman
bildade ett paradis kring hennes boning. Ännu
efter tvåhundra år har icke minnet af drottning
Catharina Månsdotter utslocknat bland allmogen
deromkring.

Hon dog 1612, och fick sin hviloplats uti
Tottska grafchoret i Åbo domkyrka. – Franzén
föreslog en grafskrift öfver henne, hvarur vi
anföra:

Lyft på hans thron från mina fäders kojor,
Jag såg hans purpur snart förbytt i bojor.
I häktets djup han stöddes af min arm.
O! låg jag ock i grafven vid hans barm.
Men ack! jag slets ifrån hans ömma sida,
Hans hårda bror böd honom ensam lida,
Och dref hans son att med en tiggarstaf,
Kring jorden vräkt, knappt finna der en graf.



Catharina Jagellonica. Denna drottnings öden
äro ingalunda bland de minst märkvärdiga hvarom
vår svenska häfd har att förtälja – snarare
tvärtom. Hon blef, utan att ens ana, åtminstone
utan att vilja det, en stor olycka för detta land.

Ty valet af denna polska och ifrigt katholska
furstinna till gemål åt hertig Johan, Gustaf I:s
andre son, var uppslaget till alla de strider, så
väl enskilda, som offentliga, hvilka sedan under
så många decennier störde lugnet och tände
upprorsfacklan inom det arma, förut redan tillräckligt
skakade riket.

Catharina, af Jagellonernas stam, och som
derföre hos oss fått tillnamnet Jagellonica, var
dotter af konung Sigismund I i Polen och
förmäldes i Wilna d. 4 Okt. 1562 med Johan, då
hertig af Finland. Detta val af gemål behagade
icke Erik XIV och ännu mera missnöjd dermed
blef han sedan, då, straxt efter förmälningen,
det började hviskas om hemliga stämplingar mellan
Johan och hans svärfader, af hvilken hertigen
ock erhöll betydliga penningeunderstöd. Erik,
misstänksam som han var och alltid i osämja
med bröderna, samt särdeles fruktande för
Johans ärelystnad, behöfde ej mer än dessa
underrättelser, för att taga för afgjordt, att denne
umgicks med riksförrädiska planer. Också hade
hertig Johan icke länge varit hemma på sitt
slott i Åbo, der han ännu höll smekmånad med
sin unga gemål, då han på broderns befallning
arresterades och fördes till Gripsholm, att der
hållas i fängsligt förvar; ingen kunde veta, om
det ej skulle blifva på lifstid. Man gaf Catharina
frihet att välja, antingen hon ville qvarstanna
i Åbo och der hålla ett furstligt hof,
eller följa sin gemål i fängelset. Med en åtbörd
full af värdighet tog hon då förlofningsringen
från sitt finger, visade konungens utskickade, att
der stodo ingraverade de latinska orden: Nemo
nisi Mors
(ingen utan döden), samt följde villigt
med till Gripsholm, att dela Johans fångenskap,
som varade i fyra år och hvarunder hon födde
honom sonen Sigismund och dottern Isabella.

Ändtligen försiggick en försoning, bröderna
emellan, och Johan slapp ut ur fängelset,
hvarefter han genast började ett uppenbart krig mot
Erik, för att störta honom från thronen, hvilket
ock lyckades, efter ett års förlopp. Han var
dervid biträdd – icke af hertig Magnus, som
var en stilla och fridsam man – men af sin
yngste broder, hertig Carl, som med ungdomens
hela eld och liflighet förenade ett krigiskt lynne
och mycken ärelystnad. Johan hade lofvat Carl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free