- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
110

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Maria Sofia - Deland, Elisabeth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förkofran på industriell väg förtjenat att på
historiens blad få sitt namn inristadt, så var det
visserligen denna. – Hon föddes 1627 och blef
1643, vid 16 års ålder, gift med riks- och
kanslirådet Gustaf Gabrielson Oxenstjerna, men enka
redan vid 21 års ålder. Oxenstjerna blef,
märkvärdigt nog, för sina tvänne döttrars skull, tre
år efter sin död upphöjd i grefligt stånd. –
Grefvinnans skönhet, hennes intagande väsende,
hennes utmärkt goda hufvud – allt detta, i förening
med hennes höga börd, gjorde, att hon blef
föreslagen till maka åt konung Carl Gustaf; och hade
detta förslag gått i fullbordan, så skulle deraf de
lyckligaste resultater för land och rike hafva
visat sig. Danska ministern rapporterade redan i
November 1649, hurusom förslag var å bane till
giftermål mellan hertig Carl Gustaf och Maria
De la Gardie, och Ebba Brahe skref till
friherrinnan Forbus ännu d. 31 Jan. 1652: "mäd Maria
ågh härtigken är än ovist, då jagh någhe
förnimmer skal min k. dåter som en af hänas nämsta
kärasta förvanter är få först vetat."
Enkegrefvinnan Oxenstjerna var från 1651 till 1654
öfverhofmästarinna hos drottning Christina, som väl
önskade att afleda hertigens frieri "till
drottningen och kronan", genom att ställa framför sig
sin öfverhofmästarinna. – Grefvinnan gifte sig
emellertid icke för andra gången, utan förblef enka
ända till sin död, d. v. s. i fyratioåtta års tid.

Det var under sin långa enketid, som hon
visade sig på ett så mångfaldigt sätt verksam
för fosterlandets bästa, och märkligt är, att en
ensam qvinna kunnat åstadkomma så många stora
och allmännyttiga ting.

Bland hennes första företag var, att år 1667
åter upptaga Höganäs stenkolsverk, hvarifrån hon
försåg fyrarne på Kullen, Falsterbo och Nidingarna
med stenkol, samt äfven utskeppade sådana.
Derefter anlade hon klädesfabriker vid
Tyresjö, från hvilka hon kunde leverera 30,000
alnar kläde till härens behof. Härtill införskref
hon väfvare och färgare. – Så lät hon uppköpa
och till Spanien utskeppa bräder, anlade ett
gevärsfaktori, deltog i Westerviks skeppsvarf,
i afrikanska kompaniet, i palmstruckska banken;
upptog en ny grufva o. s. v. Derjemte försummade
hon ej åkerbruket och dref en betydlig
spannmålshandel. – Men reduktionen, jemte hennes eget
stånds afund och motsträfvigheten mot det
prohibitiva systemet, som hon ansåg böra skydda
och understödja den inhemska industrien, ådrogo
henne förluster och obehag, hvilka förbittrade
slutet af hennes lefnad, hvartill kommo otrogna
fogdar och förvaltare, så att hon invecklades i
en mängd processer, dem hon likväl skötte med
lika mycket förstånd och drift, som sina öfriga
angelägenheter. – Hennes afundsmän anstiftade till
och med emot henne ett slags högmålsprocess, der
Satan sjelf sades genom en "cörperligen besatt
piga" hafva angifvit henne, jemte flera andra
förnäma, för stämplingar mot konungen.
Riksrådet frikallade henne likväl helt och hållet och
förklarade angifvelsen vara af noll och intet
värde. Då högmålsprocesser kunna uppstå på
angifvelser från Blåkulla, är det lätt att bli
invecklad i processer om myterier m. m.

Huru Töresö, nu Tyresjö, såg ut under
grefvinnans tid kan ses i Dahlbergs Svecia Antiqva.
Det var bygdt i fyrkant med 5 torn. På detta
ställe anlade hon också messingsbruk och
vantmakerier. Hon gjorde sig ej litet besvär med
att på sina egendomar vid Pejpus och Ladogas
stränder införa åkerbruk. Reduktionen bröt
hennes förmåga och tog hennes redbarheter, ehuru
hon tyckes mest ha arbetat för fäderneslandets
förkofran i industriell väg. I banken förvarades
till 1828 en kista fylld med handlingar, som
utvisade hennes oerhörda företagsamhet. Mycken
väckelse till rationell verksamhet måste ha gått ut
bland nationen från hennes långvariga, outtröttliga
ansträngningar. Hade hon blifvit Carl X:s
gemål, hvilket var i fråga, så skulle hon, med
sin kraft, lyftat nationen.

Denna ädla, upplysta och för sitt fosterlands
väl nitiska qvinna afled 1696. Hon hade tvänne
döttrar, Gustafva Johanna, som 1669 blef gift
med öfverståthållaren Christoffer Gyllenstjerna,
och Märtha Elisabeth, som 1672 blef gift med
general-guvernören Gustaf Banér.

Deland, Elisabeth, född d. 14 Nov. 1831, är
dotter af konstnärsparet Pierre Deland och hans
maka, född De Broen. Hon egnade sig redan
från sin tidigaste ungdom åt scenen och
uppträdde, under flera år, med mycken framgång
vid sina föräldrars trupp och under deras
ledning, först som flicka och sedan äfven som fru.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free