- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
156

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustafsdotter, Margaretha - Gutheim, Gertrud - Guthermuth, Elsa - Günthersberch, Anna Margaretha von - Gydja, en fru, som lefde på 1300-talet - Gyldenstolpe, Christina Charlotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ingeborg skänkte 1301 till nämnde kloster Malma
gård med en qvarn uti Knutsby socken i
Nerike. Följande året förärade hon klostret
ytterligare Norrby egendom, med vilkor att hon
skulle få sin lägerstad inom klostrets murar.

Gutheim, Gertrud, var dotter af
vice-superintendenten och pastorn Peter G. och gifte sig
1643 med Johan Gezelius den äldre, som sedan
blef biskop i Åbo. Hon har skaffat sig en
ledsam ryktbarhet genom sitt uppförande såsom
hustru; ty hon påstås hafva varit trätgirig och
herrsklysten samt hållit ett beständigt gräl ej
endast inom sitt hus, utan äfven med grannar
och sockenbor. Så började hon – biskopen
ovetande, men i hans namn – mot en fru
Alanus, en af deras umgängesbekanta, en rättegång,
som i hela orten väckte både förargelse och
åtlöje. Fru Alanus hade nemligen, då biskopinnan
en gång var sjuk, skickat henne en dryck,
efter hvars förtärande den sjuka dock befann sig
sämre, så att denna påstod det varit gift i
drycken och, så snart hon blef frisk, i sin mans,
biskop Gezelii namn stämde fru Alanus. Denna
förmådde dock – lyckligtvis för henne – leda
i bevis att drycken varit helt oskyldig, tillredd
endast af saffran, muskott, gammalt öl och –
hästgödsel. – Dertill var hon fåfäng i klädsel
och ståtade alldeles förfärligt, tvang den
stackars medgörlige mannen, som för husfridens skull
lydde henne, att lefva öfver sitt stånd och sina
tillgångar, samt blandade sig till och med i hans
embetsgöromål, så att konsistorium klagade
deröfver. – Dessa föga lyckliga makar hade dock
tillsammans sex söner och sex döttrar, så att
deras ättlingar vid biskopens död uppgingo till ett
antal af 70 personer, nemligen barn, barnbarn
och barnbarnsbarn.

Biskop Gezelii döttrar ärfde, som det påstås,
moderns fåfänga, så att de, enligt konsistorii
protokoller, “ville klifva öfver gambla hederliga
matronor och hustrur
“. Äfven uppstod en vidlyftig
process angående biskopinnan, hvilken velat snärja
en af presidentens, i Åbo hofrätt, Creutz’ söner till
måg i huset, och hvarom slottspastorn Wallenius
i Åbo domkyrka en gång i sin predikan talade.

Guthermuth, Elsa, född Willamsberg. Såsom
enka efter kongl. sekreteraren och informatorn för
arffurstinnorna Sofia och Ulrika Eleonora C. F.
Guthermuth, testamenterade hon d. 20 Maj 1703
ett kapital, som 1853 uppgick till öfver 12,500
rdr rmt, till pensioner åt hofbetjeningen.
Sedermera gaf hon, d. 7 Juli 1726, 40,000 daler
kopparmynt till stipendier åt studerande vid Upsala
akademi. Denna fond utgjorde år 1855 18,000
rdr rmt. Dessutom gaf hon, 1719, 2000 daler
kopparmynt till reparation af S:t Jakobs skolhus.

Günthersberch, Anna Margaretha von, dotter
af generalmajoren Christoffer G., föddes 1663
och dog 1743. Hon hade i sin ungdom det
gemensamt med tusen andra unga flickor, att
hennes val af blifvande make ej öfverensstämde med
hennes föräldrars. Till friare hade hon
nemligen en ung löjtnant, Johan Otto von Vicken,
som hon innerligen älskade, men som hennes
föräldrar och öfriga anhöriga för ingen del ville
låta henne taga till man; för hvilken orsak är ej
uppgifvet. Flickans mormor, fru Carin
Törnsköld, utgjorde dock ett undantag från den
öfriga slägten och befann sig i fullkomlig
opposition mot denna, hvarför hon, då Anna
Margaretha en gång var hos henne i Jönköping, lät
i hemlighet sammanviga henne, 1685, med den
hon kär hade. Men när saken blef bekant,
häktades löjtnant von Vicken. Han lössläpptes dock
1686 på konung Carl XI:s befallning, tilläts att
tjena qvar vid regementet och steg sedan i
graderna ända till generalmajor, samt afled 1750,
93 år gammal.

Gydja, en fru, som lefde på 1300-talet och
genom sitt giftermål med Carl Ulfsson var
sonhustru till det stora och namnkunniga helgonet
fru Brigitta Brahe. – Hon uppgifves hafva egt
en stor mängd dyrbara klenodier och deribland
en krona af guld, hvilken hufvudprydnad på den
tiden ingalunda var något ovanligt för de
förnäma adelsdamerna. När hon dog, sändes denna
guldkrona till Rom, till Brigitta och hennes
dotter Catharina, som då vistades der, “och kunde
hennes (fru Gydjas) svägerska, fru Catharina, och
dennas moder, den heliga fru Brigitta, deraf lefva
ett helt år.“

Gyldenstolpe, Christina Charlotta, dotter af
öfverkammarherren grefve Nils Filip G., föddes
1766 och dog 1825. Hon blef förlofvad med
dåvarande brigad-adjutanten hos hertig Carl, Adolf
Ludvig Stjerneld, som vid 1789 års riksdag slöt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free