- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
169

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hall, Adelaïde - Hallgren, M. S. - Hamilton, Ulrika Christina - Hammar, Ingela - Hammarsköld, Wendela

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hall, Adelaïde, dotter af den svenske
miniatyrmålaren Peter Adolf H., som var född i Borås,
men under sednare delen af sin lefnad vistades
i Paris, der han blef mycket berömd, samt
utnämnd till agrée af dervarande Målare-Akademi,
men dog sedermera i Flandern, 1794, i stor
fattigdom, efter att förut hafva deltagit i franska
revolutionen, – Adelaïde var i sitt hemland
Sverige känd såsom porträttmålarinna, men
reste under faderns lifstid, äfven hon, till Paris,
der hennes talang blef rättvisligen erkänd. Hon
blef der gift med en fransk öfverste, den hon
dock hade den olyckan att fjorton dagar efter
bröllopet nödgas begråta såsom död,
massakrerad under Septemberdagarnes mordscener.

Hallgren, M. S., mamsell, testamenterade år
1841 en summa af 1500 rdr rgs till Clara
församling i Stockholm och en lika stor summa till
Maria Magdalena församling dersammastädes, till
en pensionsfond åt behöfvande fruntimmer.
Enkefru assessorskan Hallgren, den nyssnämndas mor,
donerade, 1828, äfvenledes 1500 rdr rgs till Clara
församling, för lika ändamål.

Hamilton, Ulrika Christina, dotter af
hofmarskalken Carl Fredr. H., föddes 1748 och blef
1769 gift med hofjägmästaren Kjell Christoffer
Barnekow, som var ovanligt god mot sina
underhafvande, hvilket kan inhemtas af följande
händelse. Genom den dryga lösen, han måste gifva
sina syskon, och de kostsamma förbättringar han
gjort på Widtsköfle slott, hade detta blifvit
temligen graveradt med skuld, och en inteckning å
20,000 plåtar blef oförmodadt uppsagd,
hvarigenom B. försattes i stor förlägenhet och ansåg
sig behöfva sälja egendomen. Han besöktes då
af några äldre bönder på godset, hvilka sade,
att de med "oro förnummit den fara de lupo,
att förlora sitt goda herrskap, under hvilket de
och deras fäder njutit så lugna tider, att deras
vilkor ej kunde jemföras med andra
frälsebönders i Skåne." Såsom ett vedermäle af sin
erkänsla tillbjödo de honom derför den summa,
som erfordrades till bibehållande af egendomen,
och presenterade efter några dagar 20,000
plåtar i godt speciemynt, sammanskjutna af
bönderna på godset. – När friherrinnan Barnekow
kort derefter födde en arfvinge, blefvo alla dessa
bönder och deras hustrur bjudna till faddrar och
på gården undfägnade, då de presenterade en
faddergåfva af 4000 daler silfvermynt.
Herrskapet undanbad sig dock denna gåfva, men vid
friherrinnans kyrkogång lät hon efter ortens sed
ledsaga sig af de anseddaste bondhustrurna, som
dervid infunno sig med de vid sådana tillfällen
brukliga skänker, hvilka voro mera att uppskatta
efter sättet, hvarpå de gåfvos, än för deras
egentliga värde. – Friherrinnan B., född af en
förnäm ätt, hade de angenämaste gåfvor att göra
sig älskad och var den huldaste moder för sina
underhafvande. Hon ansåg ej sin ära
förnärmad af att deltaga i deras nöjen, fastän hennes
svägerska, den högdragna landshöfdingskan Thott,
deröfver yttrade sin stora förtrytelse. Alla
godsets invånare togo derför den uppriktigaste del
i herrns sorg, då den älskvärda frun, efter en
långvarig och svår sjukdom, i sin bästa ålder
afled 1784. Trefnaden på det herrliga Widtsköfle
försvann, sedan det förlorat sin bästa prydnad.

Hammar, Ingela, född 1692 på Hammarkulla
i Onsala socken, der fadern var skeppare, blef
1711 gift med den namnkunnige sjöröfvaren och
kaparen Lars Gathenhjelm, som ej kunde
hvarken läsa eller skrifva, och som förde ett äkta
gammalnordiskt vikingalif. Icke desto mindre
blef denne äfventyrare adlad af konung Carl XII
och dog, i sitt 29:de år, 1718. Ingela blef
sedermera, 1722, omgift med öfversten Isaak Brovall,
som också hade den lyckan att bli adlad, men
ligger icke desto mindre (död 1729) begrafven
jemte sin första man i det s. k. Gathenhjelmska
grafkoret i Onsala kyrka i Halland. Detta har
sin egen lilla historia. Under någon af
Gathenhjelms kaparefärder eröfrade han tvänne
konstrikt arbetade sarkofager, som i Rom blifvit
beställda för danska konungen Christian IV och
hans gemål, och i dessa hvila nu Gatenhjelm
och hans fru, omgifna af storståtliga
inskriptioner. För dessa dyrbara sarkofager bjöd
danska regeringen förgäfves betydlig lösen. Fruns
porträtt skall ännu finnas på gården Gatan i
Onsala, och på det visar hon sig särdeles bister.

Hammarsköld, Wendela, dotter af
kammarherren Carl Gustaf H. och enka efter
lagmannen Christian Christoffer Risellsköld,
testamenterade år 1842 en summa af 60,000 rdr rgs åt
Mariebergs högre Artilleri-Läroverk, till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free