- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
177

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora - Hedvig Elisabeth Charlotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom, under de fem korta år, som deras
äktenskap varade. Till något intimare själarnes
förhållande, samt till full kännedom af
hvarandras karakterer och lynnen, unnades dem ju
aldrig någon tid, då konungen, för de ständiga
krigens skull, nödgades nästan beständigt vara borta
från sin unga maka, hvilken derunder endast
hade trösten af de sagolika berättelserna om hans
segrar, samt af de bref han till henne skref, så
ofta stridsbullret förunnade honom så mycken
stillhet.

Den 24 Okt. 1654 firades de höga
personernas biläger, d. 26 Oktober samma år kröntes
drottningen, och d. 24 Nov. 1655 föddes deras
enda barn, sonen Carl, som sedermera blef konung
i Sverige, under namn af Carl XI. Några
månader derefter, så snart "våren slog ut sina
vingar af guld", såsom skalden säger, reste den
unga drottningen till Preussen, att der träffa sin
gemål, som höljd af lagrar återvände från Polen.
Mötet mellan dem var å ömse sidor gladt och
hjertligt; dock – snart måste de åter skiljas.

Andra gången for drottningen att möta
honom i Götheborg, efter freden i Roeskilde, och
lemnade honom sedan aldrig. Med glädje
anländ till Götha rikes första stad och der
emottagen med allmänt jubel, hade Hedvig Eleonora
endast under några få månader, för henne
måhända de lyckligaste hon någonsin genomlefvat,
vistats der, då hon, långt ifrån beredd på en
sådan olycka, under högsta bestörtning och
djupaste sorg, stod vid konungens, makens, den af
ryktet firade hjeltens, dödsbädd, en tjugotreårig
enka och moder till en blott fyraårig son.

Det var natten mellan d. 12 och 13 Februari
1660, som Carl Gustaf hastigt afled, endast
några månader öfver 37 år. Han hade dock,
såsom ganska nödvändigt var för en man, hvilken
nästan ständigt vistas på slagfältet, omsväfvad
af tusende dödar, längesedan förordnat om huru
det skulle blifva efter hans möjligen snart
inträffande frånfälle, deribland, i första rummet,
att Hedvig Eleonora skulle föra regeringen
under sonens minderårighet, dock endast såsom
egande första ordet bland de rikets herrar, dem
konungen utsett till sin sons förmyndare.

Besynnerligt var det dock att den unge
furstens uppfostran försummades på ett så oförlåtligt
sätt, att han, såsom det påstås, knappt fick
lära läsa och skrifva. Antingen detta nu skedde
af en klemande moderlig ömhet å
enkedrottningens sida, såsom somliga vilja tyda det, eller,
enligt de flestas påstående, af vida sämre
bevekelsegrunder, så var det oförsvarligt och kastar
en everldlig skugga på Hedvig Eleonoras minne,
jemte de herrar råders, hvilka härvid voro
hennes lydiga redskap.

Denna drottning hade, i öfrigt, sina många
och stora egenskaper, deribland hennes varma
kärlek till skön konst och uppoffringar derför,
hvaraf vi ännu i dag hafva flera för
fäderneslandet hugnande hågkomster. Hon lade med
egen hand grundstenarne till både Strömsholms
och Drottningholms slott, samt lät försköna
äfven de båda lustslotten Gripsholm och Ulriksdal,
allt detta under icke obetydliga uppoffringar af
enskild förmögenhet.

Det är bekant huru hon, från Strömsholm,
der hon trifdes bäst och lefde nästan som
privatperson, plötsligt kallades tillbaka till
hufvudstaden, att ännu en gång stå i spetsen för en
förmyndareregering, sedan hennes son, Carl XI, vid
endast 41 års ålder aflidit. Det var dock endast
under några månader, som Carl XII:s farmor
nödgades hafva detta dyra ansvar.

Drottning Hedvig Eleonora afled i Stockholm
d. 14 Nov. 1715, öfver 79 år gammal, och blef
begrafven utan all ståt i Riddarholmskyrkan d. 17
Jan. 1717, på samma gång som sondottern
Hedvig Sofia. Vid begrafningen voro endast
erkebiskopen och fyra tillkallade riksråder tillstädes,
jemte några få andra personer; några åskådare
utanför kyrkan funnos ej. Hvarken Ulrika
Eleonora, hertig Carl Fredrik eller arfprinsen af
Hessen hade infunnit sig, enligt förut träffad
öfverenskommelse dem emellan.

Hedvig Elisabeth Charlotta. Bördig från
Holstein-Oldenburg-Delmenhorst, dotter till hertig
Fredrik August, och född d. 22 Mars 1759, blef
hon, såsom endast femtonårig, d. 7 Juli 1774,
förmäld med hertig Carl af Sverige, konung
Gustaf III:s broder, som redan i vaggan var storamiral.
Hon var icke egentligen vacker, men dock i
ungdomen behaglig; dessutom var hon qvick,
munter och putslustig, hvarigenom hon genast till
sin fördel intog den glade konung Gustaf, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free