- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
191

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horn, Ingeborg Christina - Horn, Sigrid - Hund, Constantia - Hunger, gift med emalj- och miniatyrmålaren Henriksson i Stockholm - Hvitfelt, Margaretha - Håkansdotter, Benedicta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1722, då de efter freden återkommo till
fäderneslandet.

Horn, Sigrid, af Åminne, född på 1620-talet,
dotter af riksrådet Claes H., gifte sig 1652 med
general-löjtnanten Göran Paykull, efter hvilken
hon blef enka år 1657. Hennes andra man, med
hvilken hon 1659 trädde i gifte, var riksrådet
Pehr Sparre, som i morgongåfva skänkte henne
Engsö egendom, jemte 2000 dukater. – Engsö
behöll ända till 1691 sin gårdsrätt, som bestod
deruti, att, enligt Kalmare Beslut 1483, såsom
orden tyda: "hvar god man, andlig eller
verldslig, skulle få vara konung öfver sina landbor";
eller, med andra ord, att husbonden på godset
skulle hafva fri domsrätt öfver sina
underhafvande. Den sista leuterations-domen befinnes
vara utgifven 1686 af fru Sigrid Horn,
angående en stöld, som skett i Engsö kyrka. –
Engsö slotterstadga finnes intagen i Richard
Dybecks arbete: "Mälaren och dess Öar". –
Sigrid Horn dog 1693. I första giftet hade
hon en son, ryttmästaren Gustaf Carl Paykull,
som blef skjuten 1676 i slaget vid Lund. Han
lärer hafva skrifvit en i Stockholm tryckt
tröstepredikan till sin moder, Sigrid Horn, då hon
1663 för andra gången blef enka. I andra
giftet hade hon sex barn, deribland generalmajoren
Johan Sigismund Sparre, som var en så myndig
kyrkpatron, att han en gång, 1707, lät af
missnöje med sin pastor, Wigelius, i Engsö, tillsluta
kyrkan, så att församlingen i fem månader
måste hålla gudstjenst på kyrkoherdens gård. –
Med sonen i första giftet utdog Paykullska ätten,
och med hennes son i andra giftet, Erik, kallad
den Halte, utgick äfven den sista ättegrenen af
friherreätten Sparre N:o 11.

Hund, Constantia, var gift med hertig Carls
kammarjunkare Daniel Hansson H. till Runsö,
Låttestad och Brunna, som adlades 1590.
Constantia, berättar Palmsköld, stod vid kåken i
Stockholm den 6 Augusti 1602, för det hon
lofvat utvisa för bemälde hertig en stor skatt, men
ej kunde hålla sitt löfte.

Hunger. Gjörwell berättar, i Tidn. om Lärda
saker, utan att uppgifva hennes dopnamn, att
hon var gift med emalj- och miniatyrmålaren
Henriksson i Stockholm, och med rätta kan
räknas bland konstnärer i Sverige för sina ritningar
och gravyrer.

Hvitfelt, Margaretha. Vår tid har hört
mycket omtalas de Hvitfeltska stipendierna. Det kan
derför vara skäl att påminna sig den person,
från hvilken stiftelsen utgått. På ön Tjörn i
Boshuslänska skärgården (äfvensom på andra
egendomar i orten) vistades en fru, väl
emanciperad, skulle vi, efter vår tids uttryckssätt,
benämna henne. Hon var enka efter
befallningsmannen öfver Dragsmarks härad, Thomas Dyre.
Född år 1608, och förmodligen tidigt både gift och
enka, hade hon flera barn, af hvilka ingen
syntes varit utrustad med deras moders kraft och
biståndighet. Den sista sonen, Ivar, dog 1663 i
södra Frankrike. Hon hade således ingen
närskyld, åt hvilken hon kunde lemna den ofantliga
förmögenhet, som hon dels sammansparat, dels
genom föga lofliga tillgöranden åtkommit. Hon
måste hafva varit utrustad med ett lynne, deri
barmhertigheten icke fått rum. Oroliga och svåra
tider för gränsländerna mellan Danmark och
Sverige erbjödo den hårdsinnade tillfällen att
slå under sig allmogens hemman, så att de
kommo att utgöra ett slags frälse, med åt slägten
tillförsäkrad åborätt. Såsom egare till all denna
jordegendom berättas hon hafva rört sig med
all en feodalherres myndighet öfver sina
undersåtare. När hon på sin ålderdom var ensam,
synes hon hafva velat göra ett i någon mån
tröstande bruk af sin så rofgirigt samlade egendom,
och gaf hela jordegendomen, 140 hela hemman,
genom testamente, till Götheborgs gymnasium,
såsom fond för stipendier åt der studerande
ynglingar. Hon dog på Sundsby egendom på ön
Tjörn år 1683 och hvilar jemte sin man och
sina barn i grafkoret i Walla kyrka. Hennes
lik är inbäddadt i humle och väl bibehållet samt
visar att hon varit liten till växten, haft ett bredt
ansigte, dito mun, trubbig näsa och rödt hår.

Håkansdotter, Benedicta, gift med biskopen
Petrus Jonæ Helsingus, har haft så många, så
besynnerliga och så sorgliga lefnadsöden, att
berättelsen derom gränsar ända till det otroliga.
Den stackars qvinnan, som lefde på 1500-talet,
har sjelf, i en skrifvelse till sina trenne barn,
en son och två döttrar, förtäljt om den oändliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free