- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
200

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingeborg, en så kallad klok qvinna - Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter - Ingegerd, den heliga Britas dotterdotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hennes hamn voro så förenade, att när den
öfverjordiska menniskan led, så led ock den
underjordiska, och tvärtom, när den underjordiska
menniskan blef skadad, deltog äfven den
öfverjordiska deri. Hon trodde äfven att när
menniskorna gingo och deras antipoder råkade gå
öfver någon vätts, elfs, rås eller något dylikt
spökes hemvist i jorden, skulle den underjordiska
menniskan blifva skadad och den öfverjordiska
följaktligen lida deraf." Men hvad hennes
kunskap att känna sjukdomar vidkom, skall den,
yttrar Linné, öfverträffat både hans och alla
läkares förfarenhet; "ty när någon var sjuk,
behöfdes icke patienten ses af henne, ej heller
behöfde hon fråga efter dess konstitution,
temperament, puls, symptomer eller förda diet, utan
var henne nog att hon fick se en strumpa, ett
strumpeband, ett lintyg eller något kläde, som
patienten burit, hvaraf hon kunde sluta om
sjukdomens eller passionens orsak och kur. Hennes
pathologie eller omdöme var merändels, att
patienten sofvit på något ställe, eller tagit af något
träd, som varit helgadt af någon ande, eller att
patienten fått sjukdomen af luften, vattnet, elden
eller jorden, o. s. v. Hennes kurer voro: patienten
skulle gå ut tre morgnar tigande och fastande eller
tre thorsdagsqvällar, mest norr ut, eller till något
träd eller rör, bedja om ursäkt eller offra någon
mjölk eller dylikt." Hon hade ofta haft
ledsamhet för sin trägna praktik, och blifvit hårdt
tilltalad af så väl prester, som kronobetjenter och
domare; men hon försvarade sig med att hon ej
gjort någon menniska ondt. Eljest lefde hon
gudfruktigt och bevistade flitigt gudstjensten. Hon
hade dagligt tillopp af allmogen, som litade på
henne såsom på ett orakel.

Ingegerd. Olof Skötkonung, son af Erik
Segersäll och Sigrid Storråda (se denna), hade
råkat i ett envist krig med konung Olof
Haraldsson i Norrige, hvilken dock snart fann för godt
att ingå förlikning och, såsom stadfästelse derpå,
anhöll om den unga prinsessan Ingegerd, Olof
Skötkonungs dotter med hans sednare gemål
Estrid. Den svenske konungen, harmsen öfver
allt det ofog Olof Tjocke (såsom han ständigt
kallade honom) hade gjort Sverige, svarade ett
tvärt nej till förslaget. Då föreställde honom
Ingegerd, att, då den norske monarken lofvade
att aldrig mer oroa Sveriges gränser, i fall han
på sin anhållan finge ett gynnande svar, vore
det väl bäst att gifva honom ett sådant. Men
Olof bad henne tiga, menande, att hon ännu vore
alltför ung, att förstå sådant, samt förnyade sitt
afslag, oaktadt hans hofmän och råd bådo
honom bifalla, för rikets och det olyckliga folkets
skull, som mest fingo lida af en fortfarande
oenighet, konungarne emellan. Olof Haraldsson
förnyade ännu en gång sitt frieri, med tillägg,
att han, i fall af ett gynnande svar, ville
återskänka Sverige de landskaper han derifrån
tillegnat sig, så att gränsorna skulle få vara såsom
de förut varit.

Men ännu en gång svarade Olof Skötkonung
ett bestämdt nej, oaktadt många röster, och
särdeles den så allmänt aktade och älskade lagman
Thorgnys, höjde sig till förmån för det gjorda
förslaget, helst man visste, att Olof Haraldsson
hade personligen begifvit sig till gränsen, för att
möta sin brud.

Den norske Olof beslöt, enär han ännu en
gång fick afslag, att på eget sätt hämnas på
Olof Skötkonung. Han red direkte till
Westergöthland, der han visste att prinsessan Astrid,
dotter af den svenske konungen och hans första
gemål Edla, vistades, friade till denna, hvilken
var blott några få år äldre än Ingegerd, och
gifte sig med henne, hennes fader oåtspord. –
Nu skulle det naturligtvis bli ett brinnande krig,
men i stället blef det förlikning mellan den
svenske och den norske Olof, af skäl, som här äro
för vidlyftiga att omtala.

Prinsessan Ingegerd blef sedan förmäld med
Jaroslaw, konung i Holmgården. Hennes dotter
Anna, som fick till gemål konung Henrik I i
Frankrike, blef stammoder för fyra särskilda
konungahus, neml. det franska, spanska,
portugisiska och neapolitanska. – Lagerbring har
gifvit denna prinsessa det bästa af alla loford, i
det han säger, att hon aldrig nämnes i historien,
annat än när det är fråga om välgerningar eller
kloka och goda handlingar.

Ingegerd, den heliga Britas dotterdotter.
Hennes föräldrar voro Britas dotter Märtha och Knut
Algotsson. På sitt adertonde år blef hon
förordnad till första abbedissa i det af hennes mormor
stiftade Wadstena kloster. Denna värdighet lärer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free