- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
202

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingman, Margaretha - Ingrid, dotter till Inge den Godes son, Ragvald - Ingrid, S:ta. - Ingrid, dotter till Svante Polk Knutsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

små barnen. Kritiken har, i fråga om denna
tafla, anmärkt några små inkonseqvenser, men
totalintrycket deraf är dock skönt och man kan
med fullt skäl säga, att utförandet är det höga
ämnet värdigt. Ledsamt är, att taflan ej hänger
i riktig dager, äfvensom att en stor ljuskrona
från stora gången bortskymmer en del deraf.

Ingrid, dotter till Inge den Godes son,
Ragvald, med hans tredje gemål. Ingrid dog före
fadern. Denna prinsessa blef icke mindre än
fem gånger förmäld, nemligen 1) med danske
prinsen Henrik Skatelär eller Skokul, hvilken
stupade i slaget vid Fotevig; 2) med norske
konungen Harald Gylle, som dog år 1137; 3) med
Ottar Birting, hvilken mördades i Nidarås år
1144, då han om söndagen skulle gå i
aftonsången; 4) med Ivar Sneis och 5) med Arne af
Stodrein. De tre sistnämnde voro ansedde
norske herrar. Hon tyckes hafva varit ett
fruntimmer af mindre noggranna seder, som hvarken
afbidat den vanliga enkotiden, för att träda i
nytt gifte, eller kanske ens den naturliga dödens
biträde, för att befria henne från sina män.
Sålunda fattade hon, i sitt första äktenskap,
kärlek för en ung man, anlade mansdrägt och följde
sin älskare till Ålborg på Jutland. Henrik
Skatelär, otröstlig öfver hennes förlust, reste då efter
henne och återförde henne. Kort derefter afled
han, och Ingrid skyndade nu att förmäla sig med
konung Harald, med hvilken hon beskylles för
en alltför nära bekantskap redan under sin
gemåls lifstid. Med sina fem män hade hon många
barn, af hvilka några äro bekanta i svenska
historien. I första giftet blef hon moder åt
Magnus Henriksson, Erik den Heliges mördare, åt
hans jarl, Ragvald, och åt Burislef, hvilken, efter
Carl VII:s död, sökte bemäktiga sig svenska
kronan. I andra giftet hade hon en son, Inge, som
blef konung i Norrige, och i det fjerde Orm
Ivarsson
, hvilken, under namn af "konungens broder",
är berömd i norska historien, och äfven någon
tid vistades i Sverige hos sin halfbroder Magnus
Henriksson. Jemväl i det femte hade hon flera
barn, men hvilka icke vunnit någon historisk
märkvärdighet.

Ingrid, S:ta. Ingrid Jakobsdotter var en rik
enka af förnäm slägt. Man vet ej med säkerhet,
om hennes fader var Jakob Hvide i Danmark
eller en holländsk grefve Jakob. Hon var
särdeles andäktig, och öfvertalade Birger Jarls enka,
Mechtild, att, jemte henne, företaga en resa till
Rom, Jerusalem och Compostella. Hon lärer
hafva återkommit år 1270 och genast kommit i
rop för att vara en helig qvinna, hvilket hon
äfven sjelf inbillade sig, och emottog gåfvor af
det enfaldiga folket, samt fattade det beslut, att
inrätta ett nunnekloster i Skenninge. Hon skulle
likväl ej hunnit långt dermed, om icke konung
Waldemar låtit öfvertala sig att befrämja denna
byggnad. S:ta Ingrid blef den första abbedissa i
detta kloster. År 1281 ernade hon sig åter till
Rom och erhöll af påfven Martinus IV tillåtelse,
att hon och hennes nunnor skulle få lefva efter
S:t Augustini reglor, "sub cura fratrum
Dominicanorum", hvaraf det kallades Sorores Dominici
ordinis
. Klostret har haft åtskilliga namn,
såsom: S:t Augustini, S:ta Ingrids, S:t Mårtens och
Jungfru Mariæ kloster eller Mariebo. – Vi hafva
anfört detta såsom det omnämnes af Rhyzelius i
dess "Monasteriologia Sviogothica"; men det strider
emot Vastovii berättelse, då han försäkrar, att
S:ta Ingrid efter sin hemkomst år 1282 uppbyggt
Skenninge kloster. Man nödsakas än vidare
afvika från hans utsago, då han påstår, att hon,
på mötet i Costnitz 1418, blef af påfven
Martinus V förklarad för helig. Det är sannt, att
konung Erik uti sitt bref till påfven af år 1414
gifver hennes helighet ett stort loford, och
försäkrar, att hon tillbragt sin tid i fasta, vako,
böner m. m., och att han anhållit om hennes
kanonisation. Men man beslöt allenast, att hennes
helighet skulle underkastas nogare pröfning,
hvarför ock konung Hans år 1499 gjorde ansökning
att hon måtte förklaras helig, till följd hvaraf
hennes ben äfven blefvo upptagna högtidligen år
1506, och skrinlades, på S:t Olofs dag, uti
riksföreståndaren Svante Stures närvaro; men någon
kanonisation vet man icke af, hvilket långt för
detta är intygadt af erkebiskop Erik Benzelius
uti anmärkningarne till Vastovius.

Ingrid, dotter till Svante Polk Knutsson, var
mot sin vilja förlofvad med en dansk herre
David Torstensson. En ung svensk, Folke
Algotsson Grip, älskade henne också och var af henne
älskad tillbaka, hvarför hon samtyckte till att
låta sig af honom bortröfvas ur föräldrahuset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free