- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
216

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klingenstjerna, Maria Gustafva - Klingspor, Margaretha - Knob, Thala - Knorring, Sofia von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändamål, deribland ganska betydligt till stipendier åt
i Upsala studerande ynglingar af Smålands nation.

Klingspor, Margaretha, dotter af
generalmajoren vid kavalleriet Staffan K., var gift med
öfversten Johan Christersson Drake, som
stupade 1677 i slaget vid Landskrona. Hon skänkte
1702 en altartafla till Nottebäcks kyrka i
Småland, och måtte äfven hafva skänkt åt Nykils
kyrka dess större ringklocka, emedan hennes och
hennes mans namn stå på densamma ingjutna.

Knob, Thala, uppgifves ha som ogift hetat
dels Arfvidsdotter, dels Bode eller Baade, äfven
Oxenstjerna. Hon blef emellertid gift med
Laurietz Knob d. ä. och dog år 1500. Hon
medförde i sitt äktenskap Wadstads säteri i Halland,
der de sedan bodde. Wadstad var, efter den
tidens sed, lik andra herregårdar, omgifven af en
graf, inom hvilken dock fanns en liten trädgård.
Här lefde de ett lyckligt lif, till dess följande
händelse inträffade. En af sönerna hade den
olyckan att falla i grafven och drunkna. Vid
gossens anskri hastade alla till trädgården, och
deribland äfven amman med ett annat deras barn.
Då amman i villan och förskräckelsen sökte rädda
den förolyckade gossen, var hon nog
obetänksam att nedlägga det lilla barnet ensamt i
gräset, då den olyckan inträffade, att en orm
inkröp i dess mun, så att äfven det ömkligen
omkom. Denna dubbla olycka ingaf herrskapet
Knob sådan leda till Wadstad, att de
reducerade detta säteri till bondgård och läto nedrifva
dess åbyggnader samt flytta sätesgården till de
tvänne bondhemman, hvaraf Knobsholms hofgård
formerades, fastän den till godhet i åker och
äng är vida sämre än Wadstad, hvilken gård nu
blifvit till kronohemman förvandlad.

Knorring, Sofia von, född Zelow, föddes den
27 September 1797 på Gräfsnäs i Westergötland,
ett fideikomiss, tillhörigt öfverste Gripenstedt och
arrenderadt af hennes fader, då majoren, sedan
hofmarskalken, Zelow, gift med Helena Sofia
Gripenstedt, syster till förutnämnde öfverste. Då
hennes föräldrar 1807 flyttade härifrån, återvände
snart Sofia, den äldsta af fem döttrar, för att
några år tillsammans med sin kusin, Carolina
Gripenstedt, enda barnet, två år äldre än Sofia
och som hon mycket älskade, åtnjuta
undervisning af samma lärare. Hon visade redan tidigt
ovanligt god fattningsförmåga, läste obehindradt
rent vid fyra år, skref små berättelser vid 7 år,
der händelserna flögo långt framom tid och all
möjlighet, omfattade med en särdeles varm
liflighet alla de historiska minnen och gamla
sägner, som tillhörde det åldriga slottet med sina
då ännu varande vallar, torn, vindbrygga och
dess sköna omgifningar. Minnet af detta första
hem följde henne i hela lifstiden som ett slags
idealisk typ för alla sådana. Hennes glada
barndom, hvilken liksom inväfdes med de olika
föreställningar hon gjorde sig om detta ställes
forntid, framskymtar ofta i hennes skrifter.

Då öfverste Gripenstedt med familj började
tillbringa vintrarne i Stockholm, och då Sofias
tidiga anlag ansågos fordra en mångsidigare
bildning, samt de öfriga barnens uppfostran i
allmänhet, flyttade äfven hennes föräldrar dit –
egentligen hennes mor, såsom stadigt der boende,
då hennes far måste dela sin tid emellan
familjen och skötandet af sina egendomar. Hennes
mor, som sjelf varit i en pensions-anstalt i
Götheborg, hvilken hon ansåg af en mindre god
halt, hade fattat en föresats att aldrig låta sina
döttrar komma i något slags sådan, d. v. s. utom
hemmet; och då hon äfven önskade gifva dem
en vårdad uppfostran, skedde detta medelst så
kallade "mästare" under hennes egen uppsigt.
Som tiden i Stockholm för detta ändamål var
bestämd till tre år, skulle således inom
densamma inhemtas så mycket som möjligt och alla
anlag framkallas. Flertalet af dessa olika lärare,
ökadt derigenom att de yngsta systrarne fingo
undervisning i musik m. m. af mindre dyra än
de äldsta, gaf troligen anledning till det ofta med
malice upprepade talet om Sofias "24 talanger",
hvaribland räknades att hon, med sina systrar, fick
undervisning att göra skor, handskar, blommor
m. m., allt mera brukligt då än nu, när det
mesta verkställes utom hemmet. Ibland dessa
lärare voro flera af synnerlig märkvärdighet, hvilka
hon aldrig glömde, om äfven detta möjligen skedde
med mycket af hvad de lärde henne. Främst
deribland namnes prosten August Adam Afzelius, så
mycket angenämare för henne, då hon förut med
sitt varmaste barnahjerta fästat sig vid hans syster,
mamsell Beata Afzelius, som i flera år såsom
guvernant vistats i hennes föräldrars hus och som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free