- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
238

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilljehöök, Ebba von - Lilljeram, Brita Nilsdotter - Limnell, Anna Maria - Lind, Catharina Johansdotter - Lind, Jenny

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till honom, så hade han "taget breffuen och
kasted dem under sine fötter". Mellertid,
emedan hon "icke vell kunne lide ded han schule
springe om med den deell henne bara kunne
komme till", så lät hon tillsäga honom att han
skulle inventera allt ifrån sig, "efter han hade
så möckett ventt bort både oxer och annet,
som thill huuset vell hade behöfdes". Men
detta "skötte han inte om", utan drog bort, då
grefvinnan förseglade hans skrin; mellertid kom
han igen och förmälte, att ståthållaren skulle
komma efter "med en heel fenicke folck och
tage ifrån mig hvad dj der kunne finne, och
effter iag tillförrne var blefuett utthaf Arfuid
Swan fangett och indtagit opå min egen gård
Ryberge, och min tråtz ifrån mig tagett och förtt
opå Årholmen, derföre tenchtte iag så, att ded
vell kunne skeett eftterdij att ingen försiun var
mig vederfors, derföre skyndett iag mig deden
så siuk som iag var och när icke tolde att
vangnen schulle gå under mig, så måtte the bära mig
hem till min gård".

Huruvida modern eller sonen hade förnämsta
skulden i detta onaturliga förhållande, ligger
utom efterverldens bedömande. Utan tvifvel var
enke-grefvinnan en amper dam, eller, såsom en
samtida anteckning uttrycker sig, "ett hår af hin
håle, värre än fadern, sonen Axel och dennes
söner". Men i hennes enkla ord: "iag är
moderen och han är sonen", ligger dock en talande
anklagelse.

Genom ståthållaren Erik Ulfsparre tillsades
hon 1592 att, derest hon talade hårdt om
konung Johan III, skulle hon få ett rum, der hon
skulle sitta nog trångt. Att hon varit ett
oroligt fruntimmer kan man ock döma deraf, att
hon slutligen, 1607, fick konung Carl IX:s
befallning att sitta i häkte på Tärna gård. Hon dog
1610 och hade med sin man 9 barn, deribland
tvänne söner hunno till myndiga år, nemligen
Axel och Mauritz. Axel blef lagman i Wermland
och ståthållare i Westergöthland, men hade
moderns oroliga lynne, var dessutom hetsig,
högdragen och hård, samt afsattes från sina
embeten, emedan han låg i beständig strid med
konungarne Johan III, Sigismund, Carl IX och
Gustaf II Adolf. Mauritz var tillgifven konung Carl
IX, som i sin almanach antecknat: "1608, d. 17
Febr., begrofs i Örebro den förnämste och
förståndigaste Herre och Man i Riksens råd, grefve
Mauritz af Raseborg och Käggleholm, den mig
från min ungdom troligen tjent hafver."

Lilljeram, Brita Nilsdotter, dotter af
hofkansleren Nikolaus Chesnecopherus, blef gift med
kammarherren hos drottning Christina David
Stuart, i hans andra gifte. Hon dog 1683 och
är begrafven i Riddarholmskyrkan. Fru Brita
blef uti en tvist med sin styfmåg, Gustaf Adolf
Clodt, angående hennes adelskap, d. 11 Dec.
1658 af Svea hofrätt förklarad ofrälse, men hon
och hennes systrar fingo dock sedan, d. 15 Sept.
1660, konungens stadfästelse på deras adelskap.

Limnell, Anna Maria, var dotter af
professorn och dekorationsmålaren Emanuel L. Elev
af C. J. Fahlcrantz, målade hon landskap i olja,
i sin mästares manér. Hon hade, såsom
konstnärinna, mycken framgång och man hoppades
att hon skulle gå ganska långt; men döden
bortryckte henne tidigt från hennes konstnärsbana.
Hon hade dock redan i flera år varit agrée vid
Målareakademien.

Lind, Catharina Johansdotter, var gift med en
ansedd man, Bengt Haraldsson i Stora Wånga.
Han var ståndaktig i katholska läran och reste
derför ur riket 1529. Hustrun lät intala sig af
sin mans broder, biskop Magnus Haraldi i Skara,
att äfven förblifva de påfviska villfarelserna
trogen och for derför, efter mannen, med all sin
egendom ur riket. Deras efterlemnade tvänne
söner lät konung Gustaf I uppfostra, och blef
äldste sonen, Johannes, prost och kyrkoherde i
Fägred, samt den yngre, Harald, konung Carl
IX:s köpman och sekreterare på Elfsborg.

Lind, Jenny, den öfver hela den civiliserade
verlden beundrade sångerskan, föddes i
Stockholm d. 6 Okt. 1820. Hennes far var fabrikören
N. J. Lind. Hon röjde tidigt anlag för musik,
hvarom många tilldragelser från hennes barndom
vittna. Bland andra må anföras: då hon som
spädt barn öfverfölls af den häftigaste gråt, var
man alltid säker på att stilla henne derigenom,
att hon lades öfver ett fortepiano, der hon
tröstade sig med att utleta terser och andra
sammanstämmande toner. Vid tio års ålder blef hon
antagen som elev vid Kongl. theatern, der hon
snart med stort bifall uppträdde i barnroller och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free