Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Charlotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Wismar, samt begaf sig direkt till
lustslottet Ludvigslust, der hofvet om sommaren
residerade. Han var försedd med bref både från
konungen, hertigen-regenten och Reuterholm till
den regerande hertigen af Mecklenburg, hans
gemål samt dotter. Konung Gustaf Adolfs bref
till prinsessan Lovisa Charlotta lyder: "Min
kusin! Det tillfredsställande svaret från H. H., er
herr fader, som min utomordentlige ambassadör,
baron Klinckowström, meddelat mig, har fyllt min
själ med de ljufvaste känslor, dem jag dock
fåfängt skulle försöka i detta ögonblick att
uttrycka för E. H. så, som jag känner dem. Då
jag har allt skäl att anse såsom den säkraste
grundval för min framtida lycka en för mitt
hjerta så dyrbar förbindelse, skulle det vara
angenämt, om E. H. med mig delade denna
lyckliga aning samt upptog den med den godhet,
som skall vara utmärkande för er. De ömma
böner jag gör för E. H. skola ej upphöra förrän
med mitt lif. Lifligt genomträngd af denna
utsigt för framtiden samt sättande hela min ära
uti att förtjena och rättfärdiga edert val, skall
jag, under hvarje ögonblick af min bana, säga
till mig sjelf, att det är eder jag har att tacka
för en lycka, den man på en thron njuter endast
såvida man delar den med ett föremål, som
förtjenar att hyllas. Mottag, slutligen, min kusin,
mina lifligaste tacksägelser för det dyrbara
porträtt af er, som man lemnat mig. Det är i mina
ögon ovärderligt, emedan det, förutom det behag
det i sig sjelft eger, äfven har den sällsynta
egenskapen att hafva tillkommit genom E. H. egen
talang. Mottag min försäkran om dessa ömma
känslor och den djupa högaktning, hvarmed jag
städse framhärdar" etc.
Giftermålsunderhandlingen blef hvarken lång
eller svår. Det lilla hofvet i Schwerin, som fann
sig högeligen smickradt af en förbindelse,
hvarigenom det blef beslägtadt med Sveriges
konungahus, mötte Klinckowströms förslager med
synnerlig beredvillighet. Hertigens förste minister,
presidenten Dewitz, och hans förtrogne,
Bassewitz, valdes för att med Klinckowström
underhandla om de närmare bestämmelserna i
giftermålsfördraget, hvarom man snart blef ense. –
Bland vilkoren var, att prinsessan skulle i
hemgift erhålla Svartsjö slott med underlydande
hemman. – Sedan de båda kontrahenterna vexlat
porträtter, sagt hvarandra artigheter,
öfverenskom man att konungens ambassadör skulle
infinna sig, för att vid högtidlig audiens anhålla
om prinsessans hand. Denna ceremoni egde rum
den 1 November 1795 – konungens födelsedag,
då han fyllde sitt 17:de år. Den firades med
all möjlig prakt, och den svenske ambassadören
uppträdde i all konungarikets gloria.
Öfverceremonimästaren afhemtade honom i hertigens
vagn samt förde honom till slottet Han blef
der emottagen af hela den hertigliga familjen
med stor ceremoni. Sedan han först vändt sig
till hertigen och hertiginnan, samt derefter till
deras unga dotter – konungens af Sverige
gemål – yttrade han till den sistnämnda: "Det
bifall, madame, hvarmed ni behagar mottaga min
proposition, fordrar denna underpant (han
öfverlemnade henne nu vigselringen), hvilken jag i
min konungs och herres namn har äran lemna
eder; en helig underpant, som med den
Allsmäktiges hjelp skall försäkra konungens lycka"
o. s. v. Den hertigliga familjen besvarade detta
tal med liflig rörelse, och den unga prinsessan
med rörande enkelhet. Härefter vexlades under
kanonernas dån de vid dylika tillfällen öfliga
skänker, hvilka å ingendera sidan voro
obetydliga. Det ville nästan ej taga slut med de
ömsesidiga lyckönskningarne. Prinsessan antog nu
titel af Kongl. Höghet. En familjmåltid för
ambassadören, hvarunder han betjenades af en
kammarherre, två kammarjunkare och två pager,
slutade dagens högtidligheter. Konserter, lekar,
fyrverkeri, hvaruti man såg alla kärlekens och
den äktenskapliga lyckans emblemer –
ingenting fattades under de trenne dagars oafbrutna
festligheter, som anställdes på Ludvigslust.
Sista dagen arrangerades en vacker bal paré,
hvarunder den unga prinsessan gaf ambassadören sin
hand för att dansa menuett. Fjerde dagen
återvände ambassadören till Schwerin.
Medan man sålunda roade sig på Ludvigslust,
saknades ej glada tillställningar och fester
i Stockholm. För öfrigt fröjdade sig hela
fäderneslandet öfver denna händelse, som icke gerna
kunde vara någon, äfven den ringaste, likgiltig.
Samma dag förmälningshögtidligheterna egde rum
i Mecklenburg, upplästes på predikstolarne i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
