- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
266

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria Euphrosina - Marina, dotter af Erik, Waldemars son - Mathsdotter, Maria Magdalena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholms slott firade hans och sin kusins,
prinsessan Marias, bröllop.

Och att detta icke var endast toma titlar
är också säkert; ty man läser med verklig
häpnad om de oerhörda, nästan sagolika
inkomster, som denne lyckans och Christinas
gunstling, denne fältherren Jakob De la Gardies och
Ebba Brahes mest älskade son, uppbar af de
många slott och städer – ja, af hela
landskaper, som han hade i förläning.

Prinsessan Maria Euphrosina, föga lycklig
såsom maka, var ej heller som mor särdeles
afundsvärd, då hon, af elfva barn, dem hon skänkte
sin gemål, nödgades begråta ej mindre än åtta
och ej fick se mer än tre fullvuxna, en son och
tvänne döttrar. Sonen dog ogift och de båda
döttrarne, som visserligen blefvo gifta, dogo dock
barnlösa. Maria Euphrosina blef således icke
någon ätts stammoder. Hon upplefde dock en
ålder af sjuttiotre år, dog på Höjentorp 1687
och begrofs i Riddarholmskyrkan, hvarefter
liket flyttades till Warnhems kyrka i
Westergöthland och nedsattes der jemte stoftet af
prinsessans tvänne år förut aflidne make.

Marina, dotter af Erik, Waldemars son,
förmäldes 1285 med Rudolf, grefve af Diepholt.

<b>Mathsdotter, Maria Magdalena,</i> är ett namn
som väl förtjenar att i minnet förvaras bland de
svenska qyinnors, hvilka utmärkt sig för något
godt, stort eller allmännyttigt. – Hon var
nemligen en lappflicka, som under vintern 1864
anlände från Lappmarken ända till hufvudstaden,
för att få tala med kungen, hvilket ock lyckades
henne. Hon erhöll ej allenast flera audienser
hos konungen, utan blef äfven mottagen hos
båda drottningarne, hvilka, varmt intresserande
sig för allt godt, det må uppenbara sig nära
eller fjerran, på höjden eller i dalen, gerna ville
se den modiga lappflickan, som trotsade allt
för det ädla mål hon hade i sigte, förbiseende
att hon var främling, ensam och, i anseende till
den drägt hon bar, ett mål för allas nyfikenhet.
– Hennes ärende var, att hos konungen
bönfalla om att skolor, eller s. k. barnhem, måtte
inrättas der och hvar i Lappmarken, så att de
fattiga lappbarnen måtte få lära sig kristendom,
utan att, såsom hittills skett, behöfva skickas
några och tjugo mil bort från föräldrarne, och
det endast på en kortare tid, då undervisningen
måste bli ofullständig. – Hon erhöll på högre
ort ett gynnande svar och Stockholms hela
allmänhet omfattade med värme hennes sak, så
att en s. k. Femöreförening genast
åvägabragtes, till medels insamlande för en friskola, som
är afsedd att till en början inrättas i
Wilhelmina församling, der det är meningen att
lärjungarne skola få oafbrutet tillbringa sin längre
eller kortare lärotid. De flera mil långa
afstånden göra der nemligen omöjlig en skolgång i
den mening man tager den i landets mer
bebyggda trakter. – Den modiga 28-åriga flickan,
som i 9 år gått och begrundat sin vackra tanke,
hade från sitt hemfjell i Åsele lappmark 92 mil
till Stockholm, och har således vid sin återkomst
tillryggalagt inemot 200 mil, deraf nära halfva
vägen till fots eller på skidor, och detta ej för
någon materiel vinst och icke heller för att väcka
uppseende, ty hon var så blygsam, att hon ej
ville att hennes namn offentligen skulle nämnas,
utan för sin stams andliga väl, som ej ens kan
tillgodokomma några af hennes närmaste
anhöriga. Hon lemnar i sanning föredöme af ett
nit, som förtjenar efterföljd ej endast af prester
och andra ljusets officiella vårdare, utan äfven
af hvarje den sanna upplysningens och
folkbildningens vän, af hvilka man har rätt att vänta
desto mer, ju större medel stå dem till buds.

Maria Mathsdotters uppträdande i Stockholm
1864 har äfven blifvit omnämndt i Tysklands,
Englands, Frankrikes, Hollands och Schweitz’
tidningar, och det med den framgång, att flera
utländska män uppträdt i de förnämsta kyrkor och
hållit föredrag, för insamlande af medel till
bildande af barnhem och skolor i Lappmarken,
hvilka äfven lemnat glädjande resultater. Man
har till och med nyligen på fransyska tryckt en
ströskrift, med titel: "La Laponie et Maria
Mathsdotter"
, i 3000 exemplar, och spridt den till alla
klasser och åldrar. Man har känt sig bevekt och
uppmuntrad genom hängifvenheten hos denna
qvinna, som, full af förtröstan på Gud, kärlek
till sin Frälsare och deltagande för sina
medmenniskor, trotsat faror för att söka skaffa hjelp
åt sitt folk. Huru skola vi ej i gengäld för allt
det goda, som hennes föredöme verkat, med
glädje gifva vår skärf, såsom ett svar på hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free