Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathsdotter, Maria Magdalena - Matsen, Dorothea Elisabeth - Matthisdotter, Ingeborg - Matthisson, Sigrid - Matthsdotter, Elisabeth - Mechtild eller Mathilda, dotter till grefve Adolf af Holstein - Mechtild, som lefde 1288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vädjande till våra hjertan! Från utlandet hafva
också verkligen betydliga bidrag ankommit, dock
mest från Holland, till Femöreföreningen, för att
användas till barnhem i Lappmarkerna.
Matsen, Dorothea Elisabeth. Vi beklaga att
vi ej känna när hon föddes eller dog, men att
hon var gift med grosshandlaren Gustaf B.
Santesson, det veta vi, samt att hon är moder till
den namnkunnige Berndt Harder Santesson, som
hade så stor förtjenst om Götha kanals byggande.
Fru Dorothea utmärkte sig för sina goda
gerningar, derigenom att hon efter mannens död
fortsatte hans ädla uppoffringar för Willinska
skolan i Götheborg. Hon försträckte äfven åt
boktryckaren, direktör Norberg i Götheborg
förlagskostnaden till en upplaga af Bibeln, à 8000
exemplar, och då denna upplaga, nyss blefven
färdigtryckt, uppbrändes i en vådeld som
öfvergick tryckeriet, försträckte hon Norberg sedan
ånyo förlaget till en ny upplaga å 13,500
exemplar. Hennes goda och ädla hjerta
uppenbarade sig på många sätt.
Matthisdotter, Ingeborg, gaf 1482 till Westerås
kloster åtskilliga jordegor, mot vilkor att få sin
lägerstad i klostret och 10 årliga själamessor i
20 år efter sin död, samt flera andra
bestämmelser.
Matthisson, Sigrid, testamenterade 1437
Landerstads gård, belägen på Argxöö i Wermdö
socken, till Fransiskaner-klostret på Riddarholmen
i Stockholm. Hon ärnade, med sin älskelige
bonde Joan Matthisson, företaga en pilgrimsfärd
till Rom och andra heliga städer.
Matthsdotter, Elisabeth, dotter af Matths
Pedersson (Uppländning) och Brita Wasa, konung
Gustaf I:s kusin. Genom konungens bemedling
och för att visa hans förste lutherske erkebiskop
en heder, blef hon gift med Laurentius Petri, som
1531, vid 33 års ålder, redan innehade det höga
embetet. Likasom brodern Olaus var den förste
prest som i Svea land blef gift (1525), sedan det
af påfven Gregorius IX år 1240 vid lifsstraff varit
förbjudet för andans män att ingå äktenskap,
likaså var Laurentius Petri den förste erkebiskop
som egde en äkta maka, och blef således konung
Gustaf I:s syssling, Elisabeth Matthsdotter
Uppländning, af adel, den första erkebiskopinna.
Eget är det också, att af hennes tvänne döttrar
blefvo trenne erkebiskopinnor, hvilket förklaras
på det sättet, att dottern Margaretha blef först
gift med Laurentii Petri efterträdare på
erkebiskopsstolen, Laurentius Petri Gothus, och
efter hans död, 1579, med den tredje
erkebiskopen i ordningen, Andreas Laurentius
Bothniensis. Andra dottern, Magdalena, blef gift med
den fjerde evangeliske erkebiskopen, Abraham
Andreæ Angermannus, som utstod många
lidanden för sitt nit och sin hårdhet, och slutligen
blef afsatt och kastad i fängelse på Gripsholm,
der han, blottställd för allt slags elände och
omsider förtärd af ohyra, omkom 1607, efter
nio års fångenskap. – Flera ansedda adliga
ätter leda sitt ursprung från ofvannämnda
erkebiskopinnor.
Mechtild eller Mathilda, dotter till grefve
Adolf af Holstein, förmäldes med Abel, då
regerande hertig i södra Jutland, och hvilken påfven
hade på förslag till kejsare, men som genom mord
och stämplingar blef konung i Danmark. Då
han år 1252 blifvit slagen af friserna, gick hans
enka, Mechtild, i kloster, sannolikt för att
försona sin makes handlingar, hvari hon troddes
haft icke ringa andel. Erkebiskopen i Lund,
Jakob Erlandsson, förmådde henne likväl att bryta
sitt klosterlöfte och förmäla sig med Birger Jarl
som anhållit om hennes hand, förmodligen i hopp
att genom henne kunna hämna sig på danske
konungen Christoffer, hvilken prelaten hatade.
Förmälningen gick väl för sig år 1261, men
biskopens uträkningar slogo felt, ty Birger Jarl
lemnade sin gemål ingen inflytelse på
regeringsärenderna, utan fortsatte sin fredliga politik i
hänseende till grannarne. I detta äktenskap lära
tre döttrar blifvit födda. Enka efter sin andra
gemål år 1266, lefde hon sjelf till 1288. Man
har velat göra henne till ett helgon; men
sannolikt är detta ett misstag och hon är dervid
förblandad med en annan Mechtild, som rymde
från sin man bröllopsnatten och i S:ta Ingrids
sällskap företog en pilgrimsfärd till Compostella,
Rom och Jerusalem.
Mechtild, som lefde 1288, var en jungfru som
tillika med S:ta Ingrid besökte de heliga orterna.
Hon bör ej förblandas med den holsteinska
prinsessan Mechtild, som först var gift med konung
Abel i Danmark och sedan med Birger Jarl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
