- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
320

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosensparre, Anna - Rosenstråle, Gunilla - Rosladin, Brita - Rudenskiöld, Magdalena Charlotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkommit, hvilket bestyrkes af den från man till man
gående familje-berättelsen, fastän denna är
öfverhöljd med fabelns skuggor. – För öfrigt
visas stället ännu i dag, och är en ganska vacker,
skogbevuxen kulle, i form af en ätte-hög, på
hvars topp finnes ett stort bokträd, som ett par
alnar från roten delas i 2 stammar och i hvars
klyft utur sjelfva stubben uppväller en frisk källa
med så ymnigt vatten, att herrskapet till sitt
behof deraf rikligen fourneras."

Rosenstråle, Gunilla, dotter af
öfverstelöjtnanten Svante E., blef på 1640-talet gift med
general-inspektoren öfver alla krutbruk och
salpetersjuderier i riket Carl Beckerfelt, som
ursprungligen hette Becker, men af drottning
Christina blef adlad och befordrad. Med honom hade
hon 20 barn, deribland 12 gossar, som alla hette
Carl. Oaktadt så många afkomlingar, utdog dock
ätten 1694. Hon blef sedermera gift med
jägmästaren Gabriel Örnecrantz, med hvilken hon
ej hade några barn.

Rosladin, Brita, dotter af den tappre
öfversten, friherre Fritz R., som af konung Carl IX,
under dess Liffländska tåg, blef funnen i en
rågåker och derifrån afhemtad samt sedermera
uppfostrad. Hon blef d. 30 Jan. 1655 gift med
riksskattmästaren Sten Bjelke, som förut varit
förlofvad med Kerstin Barbro Banér, men hvilken
ryggade sitt löfte och derigenom gaf anledning
till en rättegång. Brita Rosladin dog 1675, 49
år gammal, af förskräckelse för en tjuf, som ville
bryta sig in genom fönstret. Hon och hennes
man (som dog d. 8 Sept. 1684) samt tvänne barn
äro begrafna uti dyrbara kopparkistor i
Riddarholmskyrkan.

Rudenskiöld, Magdalena Charlotta, är ett namn,
hvarvid hvarje svenskt sinne känner sig upprördt,
emedan dess minne är förenadt med erinringen
om obillighet och hämndlust hos en furste mot
en qvinna – en skön, älskvärd och snillrik qvinna.

Såsom helt ung flicka, nästan ännu ett barn,
uppträdde Magdalena Rudenskiöld, riksrådet Carl
R:s yngsta dotter, vid Gustaf III:s hof, såsom
tjenstgörande hoffröken hos prinsessan Sofia
Albertina. Hon utgjorde i denna lättsinnets och
det yrande nöjets sfer en ny stjerna, hvaråt
allas blickar vände sig; ty det är svårt att säga
hvilket som hos henne var det öfvervägande –
skönheten eller snillet. Lik en dansande gratie
framgick hon på sin farliga väg, utan aning om
det brådjup, som lurade der bredvid och dit hon
en gång kunde – skulle, måste nedstörtas; ty
så hade skickelserna fogat.

Född på nyårsdagen 1766 var Magdalena
Rudenskiöld redan 26 år gammal, då Gustaf III
mördades. Att hon, oaktadt alla de tillbedjare,
som svärmade omkring henne, icke då
längesedan var gift, kom sig väl deraf, att hon vikit in
på en afväg och skänkt hela sin passionerade
kärlek åt en man, med hvilken hon aldrig kunde
bli förenad, ty han var ju redan förut med
äktenskapets heliga band fästad vid en annan qvinna.
– Detta var afskyvärdt! ropar man. Men, då
man besinnar, att denne man var baron Gustaf
Mauritz Armfelt, den farlige, den oemotståndlige,
så må man – väl icke förlåta, men åtminstone
beklaga den unga flickan, som med sin eldiga
själ, sin svärmande fantasi, älskade för första
gången och icke visste ordet af, förrän kärleken
ohjelpligen sprungit bort med hennes hjerta.

Baron Armfelt var, som bekant är,
invecklad i en stor politisk intrig, och såsom ett
talande bevis på, att han icke älskade Magdalena
Rudenskiöld , som hon älskade honom, må det
gälla, att han indrog henne i samma intrig, att
han använde henne till redskap för sina
politiska planer, att han hjertlöst uppoffrade henne
för sin ärelystnad, sina ränker och sitt partihat.
Magdalena var bland de många, som Gustaf
Mauritz Armfelt älskat – icke den enda som rönte
sådant öde; och sedan den låga, som hennes
skönhet hos honom tändt, längesedan flammat
ut, var hennes utmärkt goda hufvud dock
någonting att lita sig till, hennes snille, liflighet
och framför allt hennes gränslösa,
sjelfuppoffrande hängifvenhet ännu ett vigtigt medel att
begagna. Det var godt att ha en
medhjelparinna, som så väl uppfattade hans planer, så i
allt delade hans åsigter, som Magdalena. Hon
var honom således af själ och hjerta behjelplig
vid hans stämplingar att undanrödja den
förhatlige Reuterholm, hertigens allt i alla, och det
var detta som gjorde hennes olycka.

Saken blef, som man vet, i tid upptäckt;
en mängd deruti invecklade personer
arresterades, dömdes och straffades. Armfelt vistades uti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free