- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
342

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skytte, Wendela, dotter af riksrådet S. - Skytte, Wendela Margaretha - Snakenborg, Helena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfostran, d. v. s. hon undervisades i både de
lärda och moderna språken. Detta var en lott,
som hon delade med många af sitt kön; men det
ovanliga var, att hon fattade undervisningen med
en lätthet, som satte hennes lärare i den största
förvåning. Hon var fullkomligt hemma i
historien och geografien; sjelfva filosofien och
theologien voro henne mer än ytligt bekanta; hon
talade och skref med fullkomlighet latin, fransyska
och tyska, hade en mer än hjelp lig kunskap i
grekiskan, underhöll en brefvexling med den lärda
fru Catharina Bureus, umgicks helst med
vetenskapsmän och konstnärer, och vågade någon gång
till och med fördjupa sig i theologiska disputer,
och allt detta vid en ålder af 20 år, ty hon
uppnådde icke det 21:sta lefnadsåret. Hvad som
likväl ger värde åt detta i sig sjelf värdelösa
förråd är den rena och sköna qvinlighet, som
prydde dess egarinna. Vid 18 års ålder gift med
dåvarande öfverstelöjtnanten Kyle, var hon för
honom en öm maka, för sitt husfolk en
ordentlig och förståndig matmoder och för sina tvänne
späda barn allt hvad de af henne hade att
fordra. Endast för sig sjelf och för de stunder hon
från sina pligter kunde undandraga åt sina
nöjen var hon den lärda och vittra. Det är af
denna orsak Stjernhjelm med skäl kallar henne
sitt köns och sitt tidehvarfs under. Man kan ej
veta huru hon kommit att använda sina
själsgåfvor och kunskaper, hvilket arf hon i sin
ordning kunnat lemna åt litteraturen eller
vetenskaperna, om ej en alltför tidig död d. 28 Augusti
1629 bortryckt henne i Stralsund, der hon då
befann sig jemte sin man och hvarest en
pestartad sjukdom rasade. Äfven hennes syster Anna,
som också dog ung, egde utmärkta kunskaper
och snille.

Skytte, Wendela Margaretha, dotter af
majoren Håkan S. till Skabersjö, föddes 1732. Hon
blef, 1755, genom misstag vid frieriet, gift med
den gamle ryttmästaren Otto Tott, hvarom
berättas följande: Ryttmästarens äldste son,
Fredrik, hade en tvist med prosten Wåhlin om
något ekonomiskt. Prosten rådde ryttmästaren, en
gammal enkling, att skaffa sig en fru, som kunde
vårda hans person och egendom. Åtlydande
prostens råd, begaf sig ryttmästaren till
Sinclairsholm för att fria till endera af majoren Carl
Henrik Skyttes döttrar, hvilka ansågos för rika.
Vid hans ankomst var fru Skytte ej hemma, utan
han emottogs af en ung fröken, som genast
behagade honom och till hvilken han utan omsvep
friade, i öfvertygelse att det var en dotter i
huset. Men huru öfverraskad blef han icke, då
han, andra dagen, vid herrskapets hemkomst,
förnam att hon var en brorsdotter till salig
majoren. Giftermålet gick icke desto mindre i
fullbordan, henne först till ringa hugnad och
sedermera också honom till föga båtnad. Gubben var
osnygg och kunde icke vara en väl uppfostrad
ung dam till behag. Äfven uppstod svartsjuka
och missnöje. Efter tre års sammanlefnad dog
mannen, 1758, hvarefter enkefru Wendela
Margaretha Skytte 1762 ingick nytt äktenskap med
ryttmästaren Rudolf Hodder Ahlberg, som
sedan blef adlad till Stjernsvärd, till minne deraf
att han kort förut frälst drottning Lovisa Ulrikas
lif. Vid nedfarten till bron, som går öfver
Lagaån vid Laholm, började nemligen hästarne för
drottningens vagn att skena, hvarvid kusken
kastades af kuskbocken. Stjernsvärd, som
varseblef detta på andra sidan bron, hvarest han var
uppställd till parad med sitt regemente, sprängde
då emot de skenande hästarne och dödade med
svärdet de båda första af dem, hvarvid vagnen
stannades. – Fru Stjernsvärd dog 1804 och
efterlemnade tre barn, hvaraf blott sonen Carl Georg
kom till mognare år och sedermera gjorde sig
namnkunnig såsom en af Skånes yppersta
jordbrukare, och sonsonen, majoren Gustaf Moritz
S., har i våra dagar upplifvat orsaken till
namnet Stjernsvärd, derigenom att han skjöt sin
bästa häst, för att den ej skulle komma i
främmande händer.

Snakenborg, Helena, var född år 1549 och
dotter af riksrådet Ulf S. till Fyllingerum och
Norrnäs. Hon härstammade således på fädernet
från den urgamla svenska ätten Båt eller
Snakenborg, som leder sina anor upp till jarlarne
af Orkney-öarne.

Någon tid hade prinsessan Cecilia af Sverige,
konung Erik XIV:s syster, stått i brefvexling med
drottning Elisabeth af England och deruti låtit
förmärka sin önskan att en gång besöka hennes
hof. Cecilia vann omsider sin önskan. Hon
afreste sedan från England till sin gemåls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free