Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia Wilhelmina Mariana Henrietta - Solenius, Maria Margaretha - Solvig eller Sölva hette konung Olof Trätäljas gemål - Sommar, Johanna Charlotta - Somme, Margaretha - Soop, Anna Maria - Soop, Hedvig Ulrika Christina - Sorbonius, prostinna - Sparre, Beata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skönheter, tillbringar hon sina somrar i Skåne på en
utmärkt vacker trakt, förskönad ytterligare af ett
med smak och treflighet uppfördt hem – Sophiero –
som hertigen anlagt till ett Tusculum.
Solenius, Maria Margaretha, gaf 1837, genom
testamente, 8150 rdr rmt till Hittebarnshuset i
Norrköping. Öfverstelöjtnanten Carl Gustaf
Reutersköld är första upphofvet till nämnda
barnhus, hvartill han skänkte grundfonden, 16,664
rdr rmt. Solenius var den andra betydliga
gifvarinnan. År 1855 uppgick kapitalet till nära
45,000 rdr rmt. Barnhuset inrättades år 1829.
Solvig eller Sölva hette konung Olof
Trätäljas gemål; hon var dotter af Halfdan
Guldtand, en konung i ett litet konungadöme, Solaör,
i Norrige.
Sommar, Johanna Charlotta, dotter af prosten
i Ingelstorp Magnus Sommar och hans ovanligt
lärda fru, Erika, född Liebman. Hon föddes i
Ingelstorps prostgård d. 22 Sept. 1765 och gifte
sig 1781, således vid sexton års ålder, med
kontraktsprosten i Skytts härad, kyrkoherden i
Tommarp, magister Nils Nilsson Bruzelius. Långt
ifrån att hafva ärft sin mors ovanligt goda
hufvud och lysande själsgåfvor, var prostinnan
Bruzelius rätt och slätt en liten snäll prestgumma,
hvars hela sträfvan var att verka inom den krets
hon tillhörde, samt för den talrika familj, hvars
moder hon var. – Hon dog d. 8 Dec. 1847 i
Tågarps socken, vid 82 års ålder, hade länge
varit enka, efterlemnade 11 då lefvande barn, 56
barnbarn och 12 barnbarnsbarn, eller tillsammans
79 afkomlingar. Hennes äldste son var vid
hennes död 63 år och den yngste 46. – Dessutom
voro döda fyra barn, tretton barnbarn och två
barnbarnsbarn – således voro de, som från henne
härstammade, tillsammans 98 personer.
Somme, Margaretha, dotter af höfvitsmannen
och ståthållaren på Kalmar slott Germund Somme,
blef gift med amiralen Bengt Bagge. Hon
och hennes son blefvo häktade af konung Johan
III, och hennes man blef 1577 halshuggen i
Stockholm, såsom förrädare, för det han velat hjelpa
konung Erik XIV ur fängelset och till kronan.
Soop, Anna Maria, enkegrefvinna, dotter af
general-guvernören Gustaf S., föddes 1660 och
dog 1735. Hon var först (1682) gift med
fältmarskalken Axel Wachtmeister, som dog 1699,
och sedermera (1706) med general-guvernören
Carl Gyllenstjerna, som dog 1723. Hon
testamenterade år 1734 ett hus på Blasieholmen i
Stockholm till fattighus för 10 sjukliga och
fattiga qvinnor, samt skänkte dertill 44,000 daler
kopparmynt. År 1739 skänktes från hennes sterbhus
till samma stiftelse ytterligare 2833 daler
caroliner och 10,239 daler courant. – År 1856
utgjorde fonden 16,330 rdr. Inrättningen eger ännu
bestånd, hvarom utförligare kan läsas i Stockholms
stads historia af Ferlin, pag. 1538.
Soop, Hedvig Ulrika Christina, dotter af
landshöfdingen Carl Gustaf S., föddes 1703 och blef
1720 gift med generalmajoren Carl August Dohna.
Hon dog 1776. Det förmäles, att hon så illa
vårdade Oxenstjernska arkivet på Tidön, att hon
ej allenast lät det ligga i fuktiga hvalf, der det
förmultnade, utan äfven sålde de ännu oskadade
handskrifterna till kryddbodar i Westerås. En
person, som varit der och ätit frukost, fick vid
afresan med sig matsäck, bestående bland annat
af sill, inlagd i bref från konung Gustaf II Adolf
till Axel Oxenstjerna. Då en anmärkning gjordes
mot detta sätt att behandla arkivet, hölls
det sedermera alldeles otillgängligt. Efter
grefvinnans död bad Gustaf III sjelf, som annars ej
var öfverdrifven i omsorgen om forntida minnen,
arfvingarne låta "afskrifva och trycka" denna
samling, om de ej ville skänka den till något
publikt verk. (Detta arkiv har också sednare
varit utsatt för vanvård.)
Sorbonius, prostinna. I Cavallius
"Herdaminne" berättas, att då prosten Sorbonius dog
hade landshöfdingen i Blekinge Göran Adlersten
ålagt prostinnan Sorbonius i Jemshög, vid 1000
daler smt böter, att, på en afton, utan någon
procession, begrafva sin man (som dog i Januari
1711). Landshöfding A. synes hafva varit en hård
man och var derför mycket hatad af blekingska
presterskapet. Han fick också ett bedröfligt slut.
Under en måltid fastnade nemligen ett ben i
halsen, och då han ej kunde få det ur svalget,
ställde han sig på händer och hufvud på golfvet,
hvarvid han bröt halsen af sig (d. 3 Mars 1713).
Sparre, Beata, lät i Upsala 1708 trycka en
af henne gjord öfversättning af Dreilingcourts
"Trogna Själars Tröst". Huruvida denna Beata
S. var den Beata Märtha S., som 1697 blef gift med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
