- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
362

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strussenfelt, Constantia Carolina Amalia - Strussenfelt, Ulrika Sofia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven i "Konst- och Nyhets-Magasin", som
utgafs och redigerades af baron Boye, infördes
flera små bitar i bunden stil med signaturen
C. A. S. Hennes sista roman, "Qvinnan utan
Förmyndare"
, införd 1840 i Thomsens
"Kabinetts-Bibliothek", väckte på sin tid uppmärksamhet
och blef föremål för olika bedömanden.

Af naturen rikt begåfvad, hade hon utan
tvifvel under andra förhållanden blifvit en
ganska lycklig författarinna. Så ung och oerfaren,
utan en litterärt bildad vän vid sin sida, må det
snarare väcka deltagande än förundran, om
hennes försök ej hunno den utveckling, som
motsvarade hennes anlag.

I början af 1830-talet lästes i den
Litteraturtidning, som utgafs i Upsala, skarpa recensioner,
såväl öfver hennes första romaner, som hennes
dikter. Palmblad och Atterbom voro
recensenterna. Om den sistnämnde, med sitt milda,
älskliga sinnelag, känt så väl hennes person, som
de motiver, hvilka förde henne in på en för
qvinnan i allmänhet så vådlig bana, äro vi
öfvertygade att hon i honom funnit, i stället för en
skoningslös, sträng domare, en uppmuntrande
vän och vis rådgifvare.

Hennes helsa undergräfdes i förtid. De
fjorton à femton sista åren af sin lefnad egnade hon
åt barnaundervisning.

År 1845 flyttade hon till Motala köping, der
hon egde sin egen lilla hushållning, undervisande
fyra à fem barn, som tillhörde tvänne familjer.
Följande höst ådrog hon sig genom en häftig
förkylning hastigt utvecklad lungsot. Det
oaktadt undervisade hon alltjemt sina elever tills
dagen före sin död. – Hon afled, i förenämnde
köping, d. 24 Mars 1847, kl. 1/2 11 på aftonen. I
likhet med skalden Nicander, förutsade hon på
slaget stunden för sin bortgång.

Strussenfelt, Ulrika Sofia, syster till den
föregående, föddes i Skåne d. 9 Maj 1801. Vid nyss
fyllda två år förlorade hon sin mor, en till
förstånd och hjerta rikt begåfvad qvinna. Vid
moderns död upptogs hon af sina morföräldrar
såsom eget barn, och flyttade hon med dem 1805
till Östergöthland, der de i närheten af den gamla
klosterstaden tillhandlade sig en större egendom,
Hofgården, på hvilken hon tillbragte sin
barndom och första ungdom.

Alltsom hennes förstånd utvecklade sig,
tillkännagaf hon anlag för bokliga kunskaper, men
mindre för de arbeten, som tillhörde hennes kön
– ett ämne till många bekymmersamma stunder.
Det oaktadt sysselsatte hon sig, ända till
trettionde året, väsendtligast med handarbeten; vid
denna tidpunkt fördes hon oförmodadt in på
författarebanan, hvilken hennes syster beträdt före
henne. De första åren utgjorde hennes
skriftställeri endast lediga stunders förströelse. Under
tiden fattade hon den föresats, att aldrig skrifva
en enda rad för tryck. Men omständigheter, som
ej här behöfva nämnas, föranledde herr
Thomson att af henne begära en originalroman till
sitt Kabinetts-Bibliothek. Om denna uttryckliga
begäran ej af honom blifvit framställd, hade
troligen aldrig något originalarbete af hennes penna
erbjudits vår läsande publik. Icke utan mycken
tvekan villfor hon hans önskan. Det ena steget
drager det andra med sig i spåret, och sedan 1842
har hon under skiljaktiga signaturer skrifvit flera
romaner, deribland äfven historiska, samt ett
större antal följetonger, af hvilka de flesta äro
införda i Jönköpingsbladet och Östgötha
Correspondenten. Fullt medvetande af det ansvar,
som en historisk roman ålägger en författare,
hade hon icke, om det ej varit för att gå sin
förläggares önskan till mötes, vågat sig in på
detta gebiet; men hon anser sig sjelf dock
skyldig den rättvisa, att säga, att hon åtminstone
försökt att samvetsgrant studera sig in så i de
karakterer, hon tecknat, som den tid, under
hvilken hon förlagt sina berättelser. Men de
inskränkta resurser, som en småstad erbjuda,
jemte andra förhållanden, hafva mången gång
korsat hennes goda vilja. Hennes första roman
var "Ett presthus på landet", derefter följde tvänne
andra romaner, införda i herr Thomsons
Bibliothek. Mest har hon arbetat åt herr löjtnant
Ridderstad, så hvad originaler som
öfversättningar beträffar, och har hon oftast begagnat
pseudonymen "Pilgrimen". Åtskilliga romaner,
isynnerhet i Ridderstads Bibliothek, hafva dock
utkommit utan signatur. Vi uppräkna här en del
af hennes arbeten: "Informatorn och Aristokraten",
"Meningsstriderna", "En Monomani", "En
Åskvigg", "Wera, eller Trohetens prof", "Sveriges
första Romanförfattare", "Perlbandet"
(scener i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free