- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
365

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömstedt, Sara Fredrika - Sture, Anna Margaretha - Sture, Sigrid, Magdalena, Anna, Margaretha - Stuth, Ingeborg Thorbjörnsdotter - Stål, Fanny

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hennes dödssäng omgafs af den djupt
sörjande maken och många älskvärda, talangfulla
barn, af hvilka de trenne döttrarne egnade sig
åt scenen, två dock endast för en kortare tid,
hvaremot den tredje ännu i Thalias tempel
vårdar den heliga konstens altarflamma.

Sture, Anna Margaretha, enda dottern af
furstliga rådet och kansler en Svante Sture och
Ebba Lejonhufvud, föddes 1614 och dog 1646 i
Osnabrück. Hon blef 1636 gift med
riksmarskalken Johan Oxenstjerna. Af den grefliga
Stureätten var hon den sista, och blef begrafven i
Sture-choret i Upsala domkyrka, der hennes man
lät öfver henne, samt öfver sin svärmoder, som
1654 gjort honom till universalarfvinge, upprätta
en präktig minnesvård.

Sture, Sigrid, Magdalena, Anna, Margaretha
och Christina. Väl är det flera utmärkta svenska
slägter, hvilkas historia är skrifven i blod, men få
kunna jemföras med Sture-ättens tragedi.
Riksmarsken Svante Sture, som af konung Erik XIV
blef mördad i Upsala 1567, egde ofvannämnda fem
döttrar samt fyra söner. Sonen Nils blef, på
samma gång som fadern, stucken af konung Erik
och sedan mördad af dennes drabant; andra
sonen Erik mördades också vid samma tillfälle,
träffad af 37 styng. Sonen Sten hade, såsom
amiral, blifvit dödskjuten i kriget mot Danmark 1565,
då konung Erik öfver honom författat en lofskrift
på svensk vers. Slutligen dog yngste sonen Carl
(1598) af en hetsig feber; öfver honom författade
hertig Carl en grafskrift äfven på svensk vers.
Gå vi nu öfver till döttrarna, så möter oss den
äldsta, Sigrid, som 1562, vid 24 års ålder, blef
gift med riksrådet Thure Pedersson Bjelke, till
hvilken Erik XIV en gång skickade mördare,
emot hvilka han dock, med tillhjelp af sina
bönder, försvarade sig på Sahlestad, till hvars slott
han lät uppdraga vindbryggan. Hon dog 1600
och efterlemnade 5 barn. Andra dottern,
Magdalena, blef, på 1570-talet, från Hörningsholm
enleverad af sedermera fältmarskalken Erik
Gustafsson Stenbock (se vidare artikeln Märtha
Lejonhufvud
). Tredje dottern, Anna, blef 1569 gift
med rikshofmästaren Hogenschild Bjelke, som
1605 blef halshuggen på Stortorget i Stockholm,
då deras dotter Ebba också dömdes till fängelse
och hennes egendom konfiskerades. Fjerde
dottern, Margaretha, blef 1581 gift med
öfverste-skattmästaren Thure Bjelke, som 1600 blef
halshuggen i Linköpings blodbad. Slutligen den femte
dottern, Christina, blef 1581 gift med riksrådet
Gustaf Banér, som också blef halshuggen i
Linköpings blodbad. Hon dog 1619, och ligger
begrafven jemte sin man i en praktfull graf i
Upsala domkyrka. Hon har sjelf skrifvit en
historia om Linköpings blodbad och rådsherrarnes
afrättning. Den rörande skildringen af deras
sista stunder och afsked från sina fruar och barn
kan läsas i Fryxells Berättelser, 4:de delens 37:de
kapitel.

Sture-ätten slocknade tragiskt. Tolf Sturar
hade lefvat efter det Sten Sture d. y. stupade.
Nio af dem uppnådde den ålder, att de nämnas
i historien. Men ett sekel efter den siste
riksföreståndarens död finnes ingen Sture mer. Tre
af dem hade i sextonde århundradet stupat i
krig, och tre mördades i fångenskap. Tre af en
yngre Svante Stures döttrar hade suttit i
enkesorgdrägt vid sina halshuggne mäns grafvar. –
Den 3 April 1616 dog den siste manlige ättlingen
af Sture-ätten, hertig Johans furstliga råd och
kansler, Svante Sture.

Några ord i allmänhet om Sture-ätten och
dess olika grenar. Ibland fem afdelningar med
detta namn voro i Sverige märkvärdiga a) de
som förde tre sjöblad i vapnet (Sten Sture den
äldre); b) de som begagnade Natt och Dag i
vapnet (Svante Sture). Denna sednare gren var
på mödernet af Sture-ätten. De Sturar, som
funnits i sednare tider, voro af Natt och
Dag-slägten, och upptogo (1723) Sture-namnet.

Stuth, Ingeborg Thorbjörnsdotter, var gift med
väpnaren Alexander Torstensson Busk. De hafva
tillsammans, år 1431, gifvit hennes fädernegods
Eknäs och fem andra lägenheter till boställe åt
presterna i Kihls socken. Deremot skulle
gifvarne hafva sin bergning till döddagar och en
själamessa hållas öfver dem, deras föräldrar och
alla kristna själar, en gång i månaden i
everldliga tider. Detta stadfästades af biskop Siggo i
Skara och bevittnades af fem prester och fem
väpnare.

Stål, Fanny. Svensk pianospelerska; dotter
till språkläraren, f. d. grosshandlaren P. C. Stål;
gaf 1859 i Stora Börssalen i Stockholm en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free