- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
369

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensson, Magdalena L. - Svinhufvud, Anna - Svärd, Lotta - Söderberg, Inga Lotta - Taglioni, Marie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svensson, Magdalena L., öfverfältläkaren
Hillers frånskilda maka, har, utom gåfvor till enkor,
under d. 25 Dec. 1841 testamenterat, till en
stipendii-fond vid Lunds Akademi, köpeskillingen
af sitt hus i Lidköping, hvilket såldes för 7200
rdr bco. Penningarne utföllo 1846, och
fördelades räntan till 2 stipendier à 205 rdr bco
hvardera, hvaraf det ena tillfaller hennes slägtingar.
Hon dog i Jönköping 1842.

Svinhufvud, Anna, dotter af kyrkoherden i
Wika i Dalarne Daniel Danielsson S. Hon var
född d. 3 Okt. 1570 och blef 1597 gift med
kyrkoherden i Leksand Elaus Terserus, samt dog 1609.
För sitt med rätta förvärfvade stora anseende
har hon blifvit kallad Stormor i Dalom. På det
epitaphium, som finnes uppsatt i Leksands kyrka
öfver prosten i hela Dalarne Elaus Terserus,
läses om henne följande rim:

        Hans hustru, Anna Daniels, from och gudelig,
        För andra däjelig, mild och i sång ljuflig.

Prostens sednare fru, Margaretha Sebroensis, af
Bure-ätten, som sedan blef gift med prosten Uno
Troilius, lärer äfven varit ett ganska dygdigt och
gudfruktigt fruntimmer, och hafva åtskilliga
misstagit sig samt velat tillegna henne namnet:
Stormor i Dalom.

Svärd, Lotta. Den store finske skalden
Runeberg har i Fänrik Ståls Sägner med en
särskild sång förevigat denna soldatenka och
marketenterska. I denna enda qvinna på krigets
bana skänker skalden en värdig hyllningsgärd åt
den fosterländska qvinnan öfverhufvud, så mycket
mer, som han väljer representanten för könet ur
en samhällsklass, som eljest har svårt om
aktningsvärda idealer. Man klandrar Klingspor, att
han såg genom fingrarne med föga väl kända
fruntimmers intimare förbindelse med armén.
Hvad marketenterskan beträffar, vilja gamla
krigare icke medgifva placeringen af en sådans tält
rätt nära till ett slagfält. – Ett eget
sammanträffande torde få nämnas. Enligt uppgift af
väl underrättad person har för någon tid tillbaka
lefvat i Maaninga kapellförsamling af Kuopio
socken en flicka vid namn Lotta Svärd, mycket
hurtig och karlavulen till sitt väsende, hvilken också
skall spelat fiol med färdighet. Är måhända i
namnet och några egendomligheter i sagde
flickas personlighet något slags anledning till den
besjungna att söka? Det är fjerde sången i
ofvannämnde Sägner som handlar om Lotta Svärd.
Vi införa här den första och sista versen:

        Ännu så händer det mången stund,
        Då vid qvällens trefliga härd
        Man träffar från kriget en gammal kund,
        Att man talar om Lotta Svärd.
        – – – – – – – – – –
        Ty en perla var hon på krigets stråt,
        Och en äkta perla också,
        Och något tålte hon skrattas åt,
        Men mera hedras ändå.

Söderberg, Inga Lotta. Torparen Hans
Fredrik Sundgren och hans hustru, Inga Lotta
Söderberg, boende i Osmo socken i Södertörn, hafva
gjort sig bemärkta derigenom att de med sann
föräldraömhet uppfostrat och omhuldat ej
mindre än trenne från Stora Barnhuset i Stockholm
ifrån år 1833 tid efter annan uttagna barn, en
flicka och tvänne gossar, till dess fosterdottern
inträdde i äktenskap och den ene fostersonen
vid stadgad ålder begynte verksamhet å egen
hand; den yngste, ehuru redan 22 år gammal,
vistas fortfarande hos fosterföräldrarne. – Stora
Barnhus-direktionen i Stockholm har ock haft
den tillfredsställelsen att med sin
belöningsmedalj i silfver, samt med 15 rdr silfverspecie, år
1864 kunna visa sin erkänsla för detta prof på
oegennyttig och outtröttlig fostervård.


T.

Taglioni, Marie. Detta namn är för alla
Stockholms invånare väl bekant, åtminstone
genom ryktet; ty kanske torde flertalet af dem,
som lefva då detta nedskrifves, varit alltför
mycket barn vid början af 1840-talet, för att få
bevittna de triumfer, dem den verldskunniga
dansösen skördade i sitt fädernesland, sedan hon
i främmande länder skördat så oräkneligt många,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free