- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
387

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törneflycht, Christina, Margaretha, Inga och Anna Maria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då allsmäktige Carl XII:s rådgifvare. Dessa
lömska mått och steg kunde likväl ej vidtagas så
hemligt att de undföllo allas uppmärksamhet,
och grefvinnan, i tid varnad, undvek snaran
genom fintlighet, varsamhet och omsorger. Ingen
regerande drottning har någonsin blifvit mera
fjesad, hyllad och eftersökt, än grefvinnan Piper
vid sin återkomst från högqvarteret till
hufvudstaden Stockholm. Man lemnade henne ej ens
tid att de första dagarne tänka på sina enskilda
angelägenheter af ganska mycken vigt.
Mängden af uppvaktande var så stor och enträgen,
att hon ej kunde undanstjäla ett enda ögonblick
åt sina förtrognaste, och hennes hus var från
tidigt på morgnarne till sent på qvällarne
belägradt af främmande vagnar, stundom ända till
tjugo på en gång.

En fara, ännu större, säger Crusenstolpe, än
den som omgaf hennes hemresa 1705, hotade
henne vid utresan 1707. Vagnen stjelpte vid ett
bråddjup, der hon äfventyrade att finna sin graf
i en förbifarande ström. Men lyckan svek henne
icke. Hon räddades från den öfverhängande
lifsfaran.

Hon dog 1752, 79 år gammal, och hade med
sin man åtta barn, hvaraf endast trenne
öfverlefde henne. Sina stora rikedomar använde hon
på följande sätt: Grefvinnan P. var egarinna af
Andrarums alunbruk. En dansk befallningsman
på Malmö slott, Sifvert Grubbe, hade, år 1612,
gifvit en summa till stipendier vid Lunds
Akademi, för hvilken summa bruket var lemnadt till
säkerhet; men genom tidernas omvexlingar var
bruket kommet i lägervall, och inga stipendier
utgingo derifrån på 80 år, förr än grefvinnan P.
blef egarinna deraf, då hon 1726 utbetalte
kapitalet samt flera års räntor, och kallas nu denna
donation Grubbe-Piperska. Vid Lunds Akademi
lät grefvinnan äfven med mycken kostnad lägga
grunden till orangeriet, hvilket hon sedermera
lät uppbygga, hvarjemte hon dit anskaffade en
myckenhet utländska växter. Till Upsala
Akademi, der hennes man varit kansler, anslog hon
år 1719 20,000 daler smt till 5 stipendier; till
Linköpings gymnasium gaf hon 8 stipendier; vid
lazarettet i Stockholm lät hon inrätta 12
sjuksängar; flera kyrkor lät hon förbättra och
ombygga, och slutligen stiftade hon tre
fideikommisser, nemligen Christinæhof med Andrarum,
Torp, Högestad, Baldringe och Ängsö för
grefliga Piperska ätten; Sturefors med Wiggebyholm
för grefliga Bjelkiska ätten; Sörby med
Gerstaberg för grefliga Lövenska ätten. Man kan
äfven tillägga att Rysslands hufvudstad, Petersburg,
är anlagd på hennes egendom.

Margaretha T., andra systern i ordningen,
föddes 1680 och blef vid 16 år gift i Stockholm
med sedermera presidenten i Wismarska
tribunalet Johan Lilljenstedt i hans andra äktenskap.
Hon dog 1729 och ligger begrafven, tillika med
sin man, i Maria kyrka i Stralsund, hvarest
öfver dem är uppsatt ett kostbart epitaphium af
hvit marmor med latinsk inskription. Ehuru de
egde 7 barn, så utdog likväl Lilljenstedtska
ätten med sonen Carl 1767. Då Johan Lilljenstedt
år 1682 rekommenderade sig till ett professorat
i Åbo, åberopade han sig på sina grekiska,
latinska, fransyska och svenska verser, deribland
ett epitaphium ludicrum öfver de harar en
excellens skjutit.

Inga T., den tredje af iystrarne, var född på
1680-talet, men blef redan 1694, således ovanligt
ung, gift med en enkling, vice presidenten i Svea
Hofrätt Pehr Broméen, som dog redan 1701;
sedermera blef hon för andra gången gift, äfven
med en enkling, den tappre krigaren och store
statsmannen, kanslipresidenten Arvid Bernhard
Horn. Bröllopet stod 1705 i Rawitz i Polen, och
hedrades med konungarne Carl XII:s och
Stanislai samt den sednares gemåls och moders
närvaro. Carl XII berättar denna nyhet d. 30 April
för sin syster, Ulrika Eleonora, i följande ord:
"För 14 daghar sedan hafve vij haft bröllop här
medh Arwed Horn och Grefve Pipers svägerska.
Konghen af Påhlen var här medh på bröllopet
medh sin dråningh och hans moder, och sedan
reste dhe härifrån igän, men brudgummen stodh
sigh illa: han var mycket siuk på bröllopet, så
at han knapt kunde stå uti brudstolen, så at han
ligger och ännu siuk utaf Resan, men han
begynner läll nu att bättras." Inga Horn dog
barnlös 1708.

Anna Maria T., deri fjerde systern, föddes
1685 och blef 1707 i Günthersdorff i Sachsen
gift med riksrådet och generalen, grefve Johan
August Meijerfelt. Detta bröllop bevistades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free