- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
394

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulrika Eleonora (den yngre) - Urne, Augusta Rothsten- - Ursina - Utfall, Helena Catharina von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men hennes högsta sträfvan gick ut på att från
sitt hufvud få flytta kronan på den älskade
gemålens, hvilket också lyckades henne ganska snart,
nemligen jemnt ett år efter hennes egen kröning.
Hon påstås hafva användt ett afskyvärdt medel
för detta syfte. Men då hon nödvändigt skulle
gjort detta i samråd med sin gemål, synes också
denna beskyllning varit falsk, ty Fredrik erbjöd
sig mer än en gång att taga befälet mot
ryssarne, men demokratien vågade icke lemna
sådan makt i hans händer. Man säger, nemligen,
att hon, för att bana sin gemål vägen till
thronen, hindrat freden med ryssarne.

Illa lönades Ulrika Eleonora af sin ovärdige
gemål, föremålet för hennes afgudiska kärlek,
det enda föremål i verlden, för hvilket hon synts
hysa någon egentlig ömhet. Han var henne
skamligt otrogen och förde, i det hänseendet, ett i
allo förargelseväckande lefverne, hvilket slutligen
gick ända derhän, att han, fastän redan egande
en gemål, lät viga sig till venster, såsom det
heter, med fröken Hedvig Ulrika Taube, som han
upphöjde till grefvinna Hessenstein och med
hvilken han hade tvänne söner, Fredrik Wilhelm
och Carl Edvard, samt tvänne döttrar, af hvilka
den ena dog vid nio års ålder, den andra redan
i vaggan.

Ulrika Eleonora förblef dock städse sin
gemål tillgifven och ett blindt redskap för hans
vilja. Hon förestod regeringen tvänne särskilda
gånger, under hans resor till de tyska arfländerna.

Denna drottning, som under sin lifstid var
föga älskad, efter sin död föga saknad och i
historien föga berömd, dog på Carlbergs slott d.
24 November 1741, barnlös, efter tjugotvå års
olyckligt äktenskap; ty hon sörjde bittert öfver
sin gemåls otro och hans mot henne städse
visade köld och otacksamhet.

Urne, Augusta Rothsten-, dotter af
öfverstelöjtnanten i dansk tjenst Siward U., föddes 1707
och dog på Lerkesholm d. 19 Jan. 1779. Hon
var mycket rik; gifte sig först med majoren Börje
Walkendorff, men blef enka 1747, hvarefter hon
ingick äktenskap med Anders von Reiser, som
1761 blef svensk adelsman. Om denne herre
berättas, att då han såsom fändrik låg i garnison
i Malmö och hade der förlofvat sig med Lena
Barfod, råkade han i en så häftig tvist med sin
major, att han med blottad värja öfverföll
honom på öppen gata, hvarför han dömdes till
landsflykt. Nu nödgades han såsom underofficer
ingå i dansk tjenst, och hade den lyckan att till
den grad vinna sin kompanichefs ynnest, att han
blef dennes förtrogne. I denna egenskap
skickades Reiser att uträtta något ärende hos
förenämnda fru Agatha Rothsten-Urne, med hvilken
omtalte chef var till hälften förlofvad. Reiser,
som var vacker karl och fruntimmersvän, föll
emellertid den förmögna enkan så i tycket, att
hon utan omsvep valde honom till sin man och
genast installerade honom i denna värdighet, så
att kompanichefen, vid sitt några dagar derefter
inträffade besök hos fru Agatha, emottogs af
herr Reiser, som i salig herrns nattrock agerade
värd i huset. Fru Reiser fick sedermera besanna
ordspråket, att "den som gifter sig med hast, får
röna en långsam ånger"
, ty Reiser var otacksam
mot sin fru, som lyft honom ur stoftet; hon
behandlades af honom såsom en huspiga, hon
måste alltid af honom begära nycklarne till skåp
och visthus, samt sjelf på skullen uppväga det
hö som bestods hans vagnshästar. Hon hade
för mannen en så slafvisk fruktan, att hon alltid,
då hon fick se honom, utropade: "Död och pine,
der kommer han selv!"
– Mannen lånade
drottning Lovisa Ulrika ansenliga summor, dem han
ville efterskänka, blott han blef kommendör, som
dock ej skedde, och ovisst är om han fick igen
sina utlånta penningar. – Agatha Rothsten-Urne
hade inga barn med Reiser.

Ursina, en sköldmö från Wenden, som bar
konung Harald Hildetands banér i det
namnkunniga Bråvalla-slaget. Hon kom till honom med
sitt folk, som voro ökända för sina långa svärd,
sina pansar och små sköldar. Hon stupade, i
striden fälld af Starkodders svärd.

Utfall, Helena Catharina von, dotter af
bankokommissarien och rådmannen i Götheborg Jakob
v. U., blef 1711 gift med kommendören i
Amiralitetet Christian Gathenhjelm, som dog 1722.
Fru G. dog 1750 och hade 9 barn med sin man.
Hon bodde på Jönsjö i Halland, och genom henne
tog drällväfnaden der i orten sin rätta början
(åren 1723 och 24) och fortsattes till hennes död.
I början nöjde man sig med att väfva "åtta-sölfs-dräll",
som den tiden kostade 10 à 12 öre smt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free