Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utfall, Helena Catharina von - Valerius, Amalia Aurora Adelaide - Vasse, de - Vougt, Beata - Vult, Helena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alnen, och lärfter 7 à 8 öre, men småningom
förädlades denna vara till finare och bättre
arbete, samt flere-sölfs väfnader, mer än i det nära
derintill belägna Marks härad, hvarest de till
en fjerdedel i lärftet inslogo gröfre garn,
eller blångarn, hvilka sorter blefvo genom
landshöfdingen Mörner förbudna i afseende på
försäljning. Enkefru U. fick emellertid en
soldathustru i Intorps socken att väfva sexton-sölfs
dräll, efter holländskt mönster, och slutligen blef
drällväfnaden bekant och lönande, så att Marks
härads bönder äfven begynte tillverka sådant med
fördel. Markshäradsboerna blefvo sedan kända
öfver hela riket för sina väfnader. Linväfnaden
började härstädes år 1700, då kriget med
Danmark begyntes och det var svårt att från
utrikes orter få kläden och lärfter till arméns
beklädnad i Skåne. Klädes-fabriker anlades då i
Marks härad, och derifrån beställdes linne till
arméns behof, hvarigenom allmogen derstädes
blef arbetsam och idog i dessa yrken. Sedan
ofvannämnda fru U. genom sin drift och
verksamhet förädlat dessa väfnader, hade det
manat till efterföljd, så att man i 1774 och 1775
års tidningar sett flera fruar, såsom
löjtnantskan Mentzer, född Bökman, hafva presterat
holländskt lärft, för hvilket hon den tiden fick 1
rdr alnen. Löjtnant Tranbergs fru, fröknarne
Wackenfeldt, tvänne fruar Rutensparre, m. fl.,
äro i ofvannämnda tidningar med beröm
omnämnda för deras skicklighet i den finare
väfnadskonsten.
V.
Valerius, Amalia Aurora Adelaide, dotter af
kanslirådet och en af de aderton i Svenska
Akademien, skalden Johan David Valerius, blef 1858
gift med kaptenen och chefen för vestra
lotsdistriktet, friherre Axel Reinhold Leuhusen. Det
var egentligen friherrinnan Leuhusen som blef
den sedermera namnkunniga sångerskan
Christina Nilssons beskyddarinna och gaf henne dess
första musikaliska bildning, samt sedan genom
sitt arrangement satte den fattiga torpareflickan
i pension hos den välbekante kompositören Franz
Bervald i Stockholm, der den unga sångerskan
med förvånande hastighet utbildade sina
musikaliska anlag. Efter denna utbildning reste
friherrinnan med sin skyddsling till Paris för att
der låta henne studera under de förnämsta
konstprofessorer, bland andra den berömde Masset
och den lika celebre Wattel. – Friherrinnan L.
har också sedermera, med tvänne andra unga
fruntimmer, förnyat profven af en beskyddande
välvilja. Också dessa sednare äro sångerskor.
Sedan friherrinnan L. först sjelf gifvit dem en längre
tids undervisning, lärer hon, just innevarande år
(1866), föranledt deras resa till Paris för att der
fullkomna deras medfödda talanger.
Vasse, de, friherrinna, dedicerade 1786 till
konung Gustaf III en öfversättning på franska
af Plutarque Anglais, i 6 delar, och fick till
vedermäle af konungen tvänne större medaljer i
guld, af hvilka den ena var slagen till minne af
revolutionen i Sverige 1772.
Vougt, Beata. I Mars 1866 läste man uti de
större Stockholms-tidningarne följande uppsats:
"Enkefru doktorinnan Beata Vougt, som nyligen till
Hemmet för obotligt sjuka i hufvudstaden skänkt
en summa af 1000 rdr, har till en pensionsfond för
fruntimmer inom Westerås, tillhörande pauvres
honteux, skänkt en summa af 10,000 rdr rmt."
Vult, Helena, dotter af körsnären och
hofpeltineraren i Stockholm Elias V., blef först gift
med inspektören öfver skeppsbyggeriet i
Götheborg Johan Adlercrantz, som blef adlad 1689,
och med hvilken hon hade tre barn. Efter hans
död, 1693, gifte hon sig med advokat-fiskalen
Lars Fincke, som lät kalla sig Stjernstedt, men
1698 blef för rättegångsmissbruk dömd till 14
dagars fängelse på barnhuset samt att återtaga
sitt förra namn, Fincke, emedan Stjernstedt af
Kongl. Maj:t förklarades för adelsnamn, eftersom
guvernements-sekreteraren Thessleff fått det vid
sitt nobiliserande. Helena Vult måste således dö
oadlig, såsom hon också var född.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
