Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Seså, följ med nu bara! sade Adler nästan
befallande. — Skifva tag!
Erik såg verkligen ingen annan utväg än att
lämna glacen i sticket och följa Ernst von Adler.
Han presenterades högtidligt för dem af säll-*
skåpet som han inte kände — det vill säga
nästan alla — och fick en dålig plats längst borta
vid väggen.
Ingen bekymrade sig vidare om honom. I
samtalet kunde han inte delta, då han inte kände
någon af dem det pratades om och inte hade
varit med om en enda af de fina tillställningar
som här syftades på. Situationen var alltså
pinsam, nästan outhärdlig, men som allt annat här
i världen fick den omsider ett slut.
Som skjuten ur golfvet stod Nils Ehrnfelt
plötsligt framför Betsy.
— Får jag lof? sade han vördnadsfullt,
kanske en hårsmån ironiskt. — En onestep?
Spänningen vid bordet stramades till igen och
allas blickar sökte Betsy.
En sekund tycktes hon tveka. Så reste hon
sig lugnt och lade fullkomligt obesväradt sin arm
i Nils Éhmfelts.
— Det var fanken! sade Ernst von Adler när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
