Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sålunda kom major Bergenfelt att deltaga i
hela napoleonska kampanjen, från Borodino till
intåget i Paris. Först nu, efter mer än trettio
års militärtjänst, fick han se hvad ett verkligt
krig vill säga — och det var något helt annat
än de väpnade slagsmålen 1808—1809. Vid
Borodino blef majoren blesserad i armen, men
som plåster på såret kom en öfverstefullmakt.
Under jubeldagarna i Paris mötte den
nyss-blifne öfversten helt oförmodadt sitt öde i
folkvimlet utanför Tuilerierna. Midt i den svåra
trängseln fann han sig plötsligt ansikte mot
ansikte med en så förtjusande ung flicka, att han
kände en häftig chock i hela kroppen. Hennes
anspråkslösa, men smakfulla och väl uppburna
dräkt tydde på enkel, borgerlig härkomst.
Hvarje åtbörd förådde en oändlig grace och
ett skälmskt koketteri, dock tygladt af mycken
modestie.
Öfversten gaf henne en våldsam œillade, som
icke förblef alldeles obesvarad; därpå följde han
henne på tre stegs afstånd genom folkuppfyllda
gator till de stilla kvarter, där småfolket hade
sina bostäder. Efter en noggrant utspekulerad
fälttågsplan, hvari alla tänkbara utgångar voro
förutsedda, skred öfversten i hörnet af två öde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
