Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veckan, föreföll den honom som en fullkomlig
osannolikhet, en förvirrad dröm.
Beate-Marie mötte dem på trappan, blek och
upprörd. Generalen kysste henne ömt på
pannan och bad henne hviskande ta hand om
Charles-Emile och framför allt icke lämna honom
ensam ett ögonblick.
Beate-Marie såg ängsligt på broderns härjade
ansikte.
— Söta far, hvad är det som händt? Jag
har varit så rysligt inquiéte hela dagen. Söta
mor fick i går ett bref, och när hon läst det,
började hon gråta och lamentera alldeles
förskräckligt. Gunhild säger, att mor gick af och
an i sitt rum halfva natten. I dag har hon
reglat sin dörr, ingen slipper in, man hör bara hur
hon drar ut lådor och smäller i skåpdörrarna
och kastar saker om hvarandra.
Generalen gaf sig knappt tid att kränga af
kapprocken. I fullt språng rusade han till
sängkammardörren och bultade häftigt.
— Öppna, för guds skull, jag besvär dig,
Désirée!
Intet svar.
— Jag måste tala med dig, jag måste expli-
cera........
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
