Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jo, jo, jo!
— Jag visste ju att du var en rar pojke.
Godnatt med dig.
Där stod nu Åke Holm ensam på gatan och
visste hvarken in eller ut. Bara ett var klart:
att han inte ville gå hem ännu. Så började han
vandra gata upp och gata ner, fullkomligt
planlöst. Utanför Catani stötte han på två af sina
forna lärare, som med graflikt allvar spelade
knapp mot stenfoten. Men icke ens denna
anblick förmådde muntra upp honom.
Från Wally och hennes väg mot undergången
gingo tankarna osökt till hans egen förtviflade
belägenhet. Nu hade han inte rört en bok på
nära tre månader. Den sista slanten i sin
portmonnä hade han gifvit rockvaktmästaren. Så
vidt han kunde se, voro chanserna att drifva
upp nya pengar inom en nära framtid
synnerligen små. Mikael stod ju alltid kvar som sista
resurs, men den ville Åke i det längsta
undvika. Ty den dag Mikael kom under fund med,
att Åke för länge sen förtärt sitt lilla ärfda
kapital och lefde på lån, ur hand i mun — den
dagen var det slut med deras gemensamma
glada lif. Redan nu hade Mikael ofta betraktat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
